Fredag, den sista dagen innan det är dags fär vilodag. Det var en  tidig morgon, frukost 04.30 för kuskar/hjälpkuskar. Inatt har vi övernattat i Långå, och som vanligt har hästarna fått stå i stallet hos den genereösa familjen Fahlén. När vi lämnar Långå gör vi det med bybornas värmande omtanke, trots den tidiga morgonen finns tända marschaller som lyser upp mörkret längsbyvägen, och här var vinkas det i fönstren, och många är också ute för att säga hejdå och välkommen åter. Underlaget och föret är helt fantastiskt fint, slädarna går lätt och vi är nästan andäktiga när solen börjar gå upp över skogsranden. Vi kör över ån och det är alldeles tyst och vindstilla med -15.5*. En och annan gäspning hörs emellanåt. Så småningom kommer vi till första uppehåll för hästvila och morgonens påtår i kaffekåsorna. Trossen är redan på plats ! Vid Saxvall där vi står är det alltid kallt och här kryper termometern neråt. Efter det bär det av igen, färdledare Gunnar kollar av att alla är klara, en viktig del i ett följe av hästar. De är flockdjur som gärna vill hålla ihop, och nu har de gått tillsammans i flera dagar så då är de än mer angelägna.  Om en går innan de övriga kan följa efter blir det lätt oro i ledet. När alla är klara går foran igen, nu på trafikerad väg, så återigen har vi följebil med blinkade takljus. Vädret är helt otroligt när vi svänger in mot ”baksidan” av den stora Lossendammen. Här behövs ingen tross så de sticker iväg på sitt håll en stund. Vägen vi nu kör är plogad, vi följer kanten av Lossen, som ser lite hopsjunken ut.  I sakta mak går vi och njuter av solen som värmer, en helt fantastisk vinterdag. Några orrar flyger upp, och endel av oss hinner också med att se både rådjur och älg. Lunchen serveras ute i form av grillkorv. Jättegott ! Vid den lilla tjärnen väntar bybor från Ljusnedal med en brasa och renbuljong, kaffe och smörgås. Ute på isen har de gjort en vak som vi kan fylla vattenhinkarna till hästarna åt, alla mumsar sitt hö och sover sedan en stund. Nu väntar dagens sista etapp fram till Ljusnedal. Det blir en helt otrolig tur, vindstilla och temperaturen har stigit. Foran håller ihop, men när ledarhästen tar trav då delar den sig i olika grupperingar för att sedan återgå till ett långt led igen. Den 12 hästar långa foran utgör ett mäktigt skådespel, man kan förstå att bilisterna hajar till när de möter oss. Vi ser nog ut som kommen från en annan tid, vilket på sätt och vis är ett syfte med resan. Vi har ju återupptagit en gammal tradition att köra med häst och släde till Röros marknad som forbönder och forkörare gjorde förr. Vår klädsel och slädarnas skinn och fällar ger ett genuint intryck, takten vi håller att färdas sakta i flera dagar är helt annorlunda dagens färdsätt och tidsaspekter. – Många vinkar, stannar och kliver ur för att fotografera oss, och undrar vad vi har för oss ? När vi så närmar oss Ljusnedal är solnedgången nära, en fantastisk vy möter oss med Ljusnedals kyrka mot solnedgångens ljusrosa färg. Vi ryser i släden, lyssnar på kyrkklockorna och kör in i byn. Vid övernattningsstället släpper vi av våra gäster för att sedan stalla in hästarna en bit därifrån. På kvällen väntar trossens eminenta 3-rätters middag ! Fin bordsdukning med vikta servetter – idag går det absolut att vara forbonde ! Vi umgås, äter och har allmänt trevligt, musikunderhållning i form av Eva Sätterlunds härliga sånger och som överraskning Sven Olofsson i kompanjonskap med Alf Östberg.  Alla är trötta efter en lång dag, nu väntar nattens sköna sömn, och vartefter blir bädd efter bädd fylld av en trött forbonde som somnar in. Huset är tyst, alldeles tyst. Sedan börjar det, snarket här och var, vändningarna i prasslande sovsäckar och en och annan som hostar till. I det här gänget delar vi ”allt”, men lugnet har lagt sig och en ny dag väntar oss i morgon. /Anette    

Så är vi nu inne på torsdagen, denna första vecka på vår färd. Idag kommer resedagboken att handla om en annan del av resan, en del som kanske inte alla har så stor insyn i, men som är oändligt viktig i sammanhanget. Jag gör en dag med trossen även i år, det är något som ger möjlighet att se hur de jobbar och vilken stor betydelse det har i helheten. För allmänheten är de inte särskilt synliga, men utan deras medverkan skulle förutsättningarna vara någon helt annat än i dag. För en hjälpkusk är det ovärderligt med förståelsen för trossens arbete. Vi börjar dagen med att frukost ska dukas fram till kl. 05.00, i första hand för kuskar och hjälpkuskar. Våra gäster får en senare frukost. Det är en minivariant av hotellfrukost, och alla förser sig efter önskemål.  Sedan packar var och en sina tillhörigheter : väskor, sovsäckar, en och annan resesäng, stövlar, galgar och ja….allt som kan tänkas behövas för en färd på nästan 2 veckor med golvboende. Alla lägger sitt bagage på den stora släpvagn med kåpa som trossen sedan transporterar till nästa logiplats. När foran sedan bär av då tar städning och packning vid, toaletter skuras, golv sopas och torkas, matvaror packas, det diskas och torkas – det är noga att lämna snyggt efter sig, vi är trots allt ett sällskap på mellan 40-45 personer som äter och bor, med de fina möjligheter till boende som finns vill vi ju gärna också få återkomma ! Nu går dagens planeringsmöte igång :  – Samling alle man ! I trossen ingår oftast 6-7 personer och dagens arbete behöver planeras. – Vem kör följebil med trafikvarnare när foran ska ut på trafikerad väg ? – en viktig säkerhetsuppgift som ibland  kräver 2 personer/bilar. Trafikanterna har inte alltid förståelse för häst på vägen, utan gasar på mer än vanligt för att komma fort fram och förbi. Trossgänget är de som transporterar höbilen, den ska förflyttas i stort sett varje dag. Städning av stallarsom snälla människor i byarna upplåter skall rengöras och mockas. Finns det någon häst som av någon anledning behöver vila får den åka hästtransport.  Mat under dagen körs ut dit forbönderna befinner sig, värms/grillas och serveras – och oftast utomhus, pannor och kastruller bärs in och ut till hungriga forbönder, vi har visserligen forskrin med lite mat i, men när dagen innebär körning från 06.30 – 17.30 är dagen lång.  Det är ett digert arbete att utfodra hela ” forskaran”’ ! På kvällen lagas middagen, riktig husmanskost i stora portioner, och mycket uppskattad. Disken, köksplock och förberedelser för nästa dags frukost väntar. Däremellan fixar trossgänget handling och andra ärenden. Imorgon väntar en trossdag i Röros – stallet med plats för 9 hästar ska monteras upp – ett stall i ”byggsats” som inför varje marknad upplåts av en privatperson i Röros vilken då förflyttar sina saker för att ge plats. Den monteras sedan ner efter avslutad marknad. Staller är beläget inne i staden, vilket underlättar enormt för hästarnas tillsyn under marknadsveckan. Vår fina färdasgård Rasmusgården med anor från 1700-talet ska också ställas i ordning för marknad. Renskinn och kaffepannor, kolbullegrill och marknadsvaror till försäljning ska bäras in och olika marknadsstånd monteras. Bilar som nu står parkerade i Vauldalen körs ner till logianläggningen för att vara på plats när marknaden är avslutad och endast hemresan återstår. – Efter nerplock och städning på både färdasgård och stall. Som ni ser här så är trossuppdraget inte någonting som sker med en spontan åtgärd. Allt är förberett och planerat, vissa återkommande åtgärder finns det rutin på, andra får lösas med stor flexibilitet. Att göra en dag med det härliga gänget i trossen – som har högt i tak och där skämten visar på många retsamma kommentarer sinsemellan men där hjärtat är varmt och öppet är en lika rolig upplevelse varje år. Så på lördag när vilodagen kommer och diverse erbjudanden finns på programmet väljer jag att jobba med trossen i Röros ! Ett härligt gäng som gör ett stort arbete för att förgylla forböndernas resa ! Och de tar på olika sätt ledigt från arbeten och sysslor i det privata för att jobba ideellt – Det kan man kalla känsla av gemenskap. /Anette  

Så har då starten gått för årets resa till Röros marknad. Nattens blåst har hållt många av oss vakna inatt, det har vinit ordentligt i knutarna.   Strax före 06.00 var kuskar och hjälpkuskar uppe för frukost i Pålletorpets kök, våra gäster fick lite mer sovmorgon denna första dag. Men innan dess var naturligtvis dagens viktigaste mål serverat ; Hästen går alltid först ! Därför mumsade de redan då på sitt morgonhö.    Vid start samlades som vanligt många bybor och andra tillresta för att vinka av oss. Kyrkklockorna ringde exakt kl. 08.00 som en hälsning om en god tur och sedan var det dags för avfärd. Denna morgon är alltid fylld av förväntan, på många sätt. Vi människor har våra förväntningar, på väder, på möten med andra längs vägen, vad vi kommer att få vara med om just denna resa. Vi vet att många spontana överraskningar sker i form av dukade kaffebord, eller några som möter och hälsar oss välkommen.  Också hästarna vet att detta är en speciell dag, de har samlats dagen innan, endel har varit med många gånger, andra inte alls. Några som bor nära kommer nu på morgonen. De tar intryck av varandra – de är flockdjur- nya människor som ska hantera dem, dofter och alla nya platser och miljöer de kommer till. -Så även hästarna är i form och villiga att ge sig av, de väntar spänt, någon mer ovan och ivrigare än de som varit med förr.  Första stopp för dagen där kaffe och smörgås väntar är på anrika ”Fjällgården”, en gammla färdasgård där årtalet över porten in till gården visar 1837. Som vanligt blir vi välmottagna. Hästar vattnas och matas, kaffe och smörgåsar står uppdukade och vi får kliva på i den fina gården. Naturligtvis skriver vi i gästboken, som ett bevis på att än idag kommer forbönderna till färdasgården på sin väg till Röros. Historiens vingslag ligger tätt över oss – 159 år efter den första Rörosmarknaden är dörren fortarande öppen för forbönderna ! Resan går vidare till betydligt modernare miljö – Vemdalskalets skidanläggning ! Där kör vi in bland liftar, skidåkare, turister som sett oss efter väg kommer efter, många för att prata och ställa frågor. Inte alla förstår vad vi är för underliga varelser i dessa munderingar, och som dessutom ska åka med häst och släde – i 6 dagar ! Man kör ju Stockholm – Vemdalen på bara några timmar… Vi konstaterar ännu en gång att alla uppskattar oss, men inte alla förstår vårt intresse och vad det kan innebära i praktiken i form av arbete, utan att för dessa  blir vi ett pittorsekt inslag en kort stund innan de drar iväg på sitt håll igen. När vi svänger in på Karl den XI väg blir vi helt åtskilda från trafik, förutom längdskidåkare som stakar sig fram. Utsikten är denna soliga vinterdag helt fantastisk. Spåret håller fint och hästarna går i makligt takt ned mot byn. Vi möts av kyrklockorna när vi kommer in i Vemdalen, och även där är många ute för att hälsa på oss. Efter kaffe och tilltugg på hembygdsgården bär det av till kvällens ändstation för urlastning av slädar och hästarna stallas in. – Dags at flytta in för natten, det är bara att ta en madrass och leta sig en vrå. Komfort – tja, vi är inomhus i värmen, får en god middag av trossen, dusch och bastu för den som vill och vi kan lugnt kostatera att i morgon är en ny dag med nya upplevelser. Godnatt säger jag nu till alla er som följer med oss via resedagboken efter en händelserik dag. /Anette  

Nu är så gott som alla samlade och på plats på Pålletorpet, föreningens egen hemvist. Hela dagen har det kommit nyanlända från när och fjärran, norrmän och svenskar i en härlig blandning. Många igenkännande ansikten från höstens möten, endel helt nya. Glada skratt och många kramar blir det när kära vänner dyker upp. Gårdstunet har myllrat fullt av liv och rörelse. Kuskar och hjälpkuskar som ställer i ordning med stallar och slädar, seldon som tas fram ur de gigantiska packningar som finns i bilarna. Slädarna fylls med fällar och hölådor, sittskinn och diverse filtar. Ryggsäckar och forskrin bärs fram och tillbaka, och alla inkvarterar sig. Många av oss har idag inte bara anlänt Klövsjö, vi har också kört bilar till Vauldalen i Norge, med gentilt ordnad gemensam bussresa tillbaka till Klövsjö. Det kommer att underlätta senare, att flera har sina fordon närmare Röros. Nu närmar sig kvällens förberedelser, där kuskar och hjälpkuskar håller möte med information om placering i slädar och vad som väntar i stort under resan, framförallt morgondagens upplägg. Därefter skall våra gäster få information om vem som är deras vägvisare imorgon. Planering är a och o för att allt ska fungera på bästa sätt. De som varit med länge placeras med de som är nya – ett bra sätt att bli introducerad på.  Kvällen avslutas med gemensam middag, och jag ser att även den förberedelsen är igång, borden står dukade i långa rader i vår fina matsal nere i storlogen, köket sprider härliga dofter. Nu fattas bara brasan i den jättelika öppenspisen, knastret det för med sig och den förväntan som finns lägger sig till en lugn och skön ro inför natten. Ute blåser och viner det i knutarna, snön yr och driver – men i våra hjärtan är det varmt och gott med vetskapen att imorgon bär det av för ännu en resa längs gamla forvägar – välkommen att följa med här på bloggen ! /Anette  

Snart är det dags för avfärd, resan till Röros Marknad närmar sig. Återigen ska vi ge oss av på ännu en resa med lastade slädar och förspända hästar. Med en vecka kvar tills vi samlas är det just nu bråda dagar, mycket ska förberedas och planeras in i det sista. Pälsar lagas efter tidigare resors slitage, kängor smörjs och seldon kontrolleras en sista gång. Packning för både hästar och folk ska vara i ordning och inget får glömmas bort. Även denna gång kommer ni att kunna följa oss via vår resedagbok här på hemsidan. Jag som kommer att berätta för er om resan och vad som sker utefter vår färdväg mot Röros heter Anette Sandström. Jag har rötterna i norra hälsingland där jag bor och lever med mina hästar. Det här är det 7;e året i följd som jag genomför hela resan. Som vanligt är vi 2 kuskar i varje släde ; kusk och hjälpkusk. Som hjälpkusk hoppas jag kunna förmedla både stort och smått till er. Ingen vet vad denna resa kommer att bjuda oss på i form av överraskningar, så det är med stor spänning som dagarna nu närmar sig för avfärd. Onsdag den 15 februari startar vi från vår hemvist, Pålletorpet i Klövsjö. Så ofta som tillfälle ges kommer jag att skriva och berätta för er vad som händer och sker, så att ni kan följa med oss på vår färd ”tillbaka i tiden” med spännande händelser genom snövit fjällvärld och över sjöisar. VÄLKOMMEN MED PÅ TUREN – VÄL MÖTT I VÅR RESEDAGBOK ! / Anette

Onsdag 15/2 Klövsjö. Start 08.00. Fjällgården 11.00 Vemdalsskalet 12.30 Vemdalen 16.30 Torsdag 16/2 Vemdalen. Start 06.30. Trosavik 09.00 Hede Hembygdsgård 12.00 Långå 18.00 Fredag 17/2 Långå. Start 06.30. Resan går på norra sidan sjön Lossen. Ljusnedal 18.00 Lördag 18/2 Ljusnedal. Vilodag . Söndag 19/2 Ljusnedal. Start 07.00. Funäsdalen 08.30 med morgonandakt på Risnäset Vauldalen 17.00 Måndag 20/2 Vauldalen. Start 08.00. Brekken 10.00. Billehaugen (Röros ved) 16.30. Tisdag 21/2 Billehaugen. Start 07.00. Röros, Malmplassen 12.00    

Kuskar Gudrun Ahlzén, Ljusdal Gunnar Ahlzén, Färila Göran Andersson, Långå Lisa Andersson, Acktjära Jostein Edberg Moan, Hoverberg Lasse Forslund, Edsbyn Karl-Gunnar Löjdahl, Marieby Steve Persson, Edsbyn Thomas Rihpa, Funäsdalen Einar Westlund, Hede Alf Östberg, Hede Lennart Östberg, Hassela   Hjälpkuskar Lennart Bergman, Västervik Elisabet Forslund, Edsbyn René Johansson, Frösön Annika Jonsson, Brunflo Trude Landrö Botten, Drøbakk Mats Lindquist, Färila Anna-Lena Norberg Anette Sandström, Bjuråker Kjell Sjöström, Tierp Evald Jon Strøm, Oslo Eva Sätterlund, Lidingö Gudrun Westlund, Hede Tross Anna Einebrant, Klövsjö Karin Eriksdotter Johansson, Skogås Solveig Nilsson Asp, Klövsjö Jens-Olov Sätterlund, Lidingö Jessica Sätterlund, Lidingö Stig Sätterlund, Lidingö Kjell Tjärnås, Vemdalen

21/2 2010 00:00 Jennica Einebrant Efter några timmars kolbullestekande på Rasmusgården så har det blivit dags för mig att packa ihop mina prylar och pinaler och bege mig mot verkligheten igen. Det har varit en otrolig resa på alla plan. Det känns sorgligt att det är över för den här gången men gläds över att entusiasmen och idéerna inför nästa år redan strömmar på. Då firar vi 30 års jubileum!! Alla fantastiska människor och ögonblick sparar jag i minnet i avdelningen närmast hjärtat. Är så tacksam över upplevelserna och möjligheten att dela de med människor som förstår. De sista tappra forbönderna packar ihop på gården ikväll och ger sig av imorgon med lång resväg framför sig. Men lite fördröjning är kanske bra eftersom de flesta av oss behöver någon dag för att landa i vardagen igen… Tack för härlig resa! Vi ses… kramar //Jennica

21/2 2010 00:00 Jennica Einebrant Den som aldrig har sovit en natt mellan fårskinnsfällar med sin päls som huvudkudde har något att se fram emot och något de borde göra. Om man saknar perspektiv i tillvaron motsvarar en sådan här resa månader av terapi och livscoaching. Det är fredag morgon och martnas-helgen är i antågande. Många som inte har haft möjlighet att besöka marknaden under arbetsveckan kommer till Röros i helgen. Totalt under veckan räknar man med 70-80 tusen besökare men på något märkligt vis känns det som om de allra flesta är gamla bekanta. Efter en flera år med nytt besöksrekord ser det ut att ha varit något lugnare det här året. Dels infaller Martnan annorlunda i förhållande till de Norska sportloven i år och att både Norrmän och Svenskar är OS entusiaster får vi inte heller glömma. Så här i slutet av veckan har forbondelivet och marknads-yran infunnit sig som normal tillstånd. Vi pysslar lite på Rasmusgården och ger oss av ut i gatorna på jakt efter kuriositeter av alla slag. Så strålar vi samman för att visa upp våra fynd. Vår präst Bo Lundmark håller Husförhör på Rasmusgården i dag vilket utvecklar sig till ett livligt evenemang. Sällan har jag sett en mer gladlynt församling bli utmanad på sina bibliska kunskaper. Ur silltunnan som levererades av Tröndelags körlag igår, säljs saltsill för 15 kr stycket. Underpris enligt sillhandlare Audfrid som fick lägga ut mer skinn och pälsar än hon önskade för tunnan. På kvällen har Alvdal spelmanslag bjudit in till konsert och lite av varje i en Lavo i utkanten av Röros. Det har varit en lång och kall dag så det är skönt att tina upp framför elden där inne med diverse värmande drycker. Det blir sent, alldeles för sent innan vi smyger i väg mot vårt hem här i Röros… Fantastiskt trevligt! Tack Eli och ni andra som spelade och till pojkarna från Larvik som gjorde eftermiddagen och kvällen extra underhållande. Kram //Jennica

21/2 2010 00:00
Jennica Einebrant
http://picasaweb.google.se/jennica.einebrant/RorosveckanWeb#

Kan inte lägga ut länkar här under aktuellt så ni får kopiera adressen själva.