Resedagbok 2017-02-16
Jag, Ingela Knutsson-Klitte, hästföretagare från Ödåkra i Skåne anlände till Frösöns flygplats måndag 13 februari 2017 för att åka med forbönderna hela vägen till Röros. Blev välvilligt hämtad efter landningen av Anita Löjdahl för vidare skjuts till Pålletorpet i Klövsjö. Blev inkvarterad i en nyrenoverad loge. Madrass på golvet. Ingen risk att ramla av sängen! Nästa dag tillbringade jag med att bekanta mej med de hästar som redan var stallade, forbondefolket och byn, bla. den lilla kyrkan med sina fina snidade träpyramider som pryder främre delen av kyrkorummet. Kvällen med god mat och gemyt. Man kände sig välkommen direkt.
Onsdag morgon tidig revelj och sitta i släden kl. 08.00. Kyrkklockorna ringde när det bar iväg. Hästarna var ivriga att komma iväg och de var bekanta med att när kyrkklockorna ringer då är starten. Hästarnas klockor ringde lika starkt som kyrkans! Vädret var bra, några grader kallt. Det tog inte lång stund innan det var dags att pausa, sen iväg igen för paus igen vid Fjällgården, ett ställe som förr fungerade som rastplats för djur och folk som skulle över Klövsjöfjällen. Här trakterades vi med god fika och att det fanns en toalett var välkommet. Dock inte lätt att hantera de nödvändiga långkalsongerna, läderbyxor, tjocktröja, vadmalskjol och sist men inte minst den stora och välbehövliga pälsen med tillhörande pälsband på forbondevis.
Vidare mot Vemdalsskalet där vi rastade sedan följde vi den väg Karl XI flöjde på sin Eriksgata. Fjäll i öster och väster, en mäktig syn i strålande sol. Vi följde den plogade vägen o när den tog slut började stigningen och här fick hästarna visa vilka dugliga draghästar de är. Ingen tvekan i vilken riktning de skulle! Framåt, uppåt. Klockorna ringde, hästarna frustade. Vilken härlig upplevelse. Man känner sig privilegierad att få uppleva detta. Samtidigt som man får tänka på alla de hästar och kuskar som i oländig terräng och alla väder transporterade de nödvändiga handelsvarorna till Röros. Vi gör detta för vårt nöjes skull och de gjorde det för sitt uppehälle.
I Vemdalen möttes vi av kyrkklang och välvilliga ortsbor som trakterade oss väl i hembygdsgården. På Lövåsgården fick vi vårt natthärbärge. Efter den goda middagen bestående av älgköttfärslimpa med alla tillbehör fick vi besked att ha vett på att lägga oss i tid eftersom morgondagens revelj var 04.30 dvs svinottan! Bara att lyda order.
Vi startade i mörkret och slädarna var försedda med fotogenlyktor enligt gammal körsed. Det var sju grader kallt o dagen såg ut att bli vacker. Men, idag torsdag har vi inte haft lika god tur med vädret som igår. Det har varit grått och disigt och vi har hukat i tätt duggregn. Det våtaste regn som finns att uppleva i raggpäls och fårskinnsfällar! Man får behålla dem på eftersom det blir för kallt annars. Även i dag har vi trakterats väl utmed vägen, stannat på ett kombinerat kafé med butik i Trosavik (där jag f.ö. föll för frestelsen att köpa en skinnmössa) och blivit mötta med klockklang i Hede. Vi har följt Ljusnan på ”sörsia” och skogsvägarna Kyrkvägen och Promillevägen. I Hede var det veterinärbesiktning av hästarna och folket fick ärtsoppa med punsch och fika i hembygdsgården. Alla hästarna klarade besiktningen galant och vi fortsatte genom skogarna fram till Ljusnedal dit vi kom i skymningen. Inkvartering i lokalen Nytta och Nöje, sedvanligt med madrasser på golvet och kvällsmiddag. Jag ser morgondagen an med tillförsikt.
//Ingela
