En stilla dag – en njutningens dag

I Långå är folket morgonpigga – och då menar jag inte forbönderna. (!) Jag talar om byfolket! De som bor i denna vackra by utmed Ljusnans strömmande vatten.  (Psst: – Fint fiske här för övrigt) Långå by – ni förstår av namnet att husen ligger inte samlade, nej, de är utspridda på en vääldigt lååång sträckning. Och utmed hela denna sträcka ser vi tända marschaller i infarterna till husen vartefter vi kör. Man väntar på att foran ska passera och många, barn och vuxna står och väntar denna morgon för att vinka av oss. Sånt värmer nå´t otroligt ! Varje år är de redo med detta.

Det tar nästan en halvtimme innan vi passerat det sista huset. Väder och vind är fint, lite mer blåst än tidigare men knappast mer än 7-8 msk. Det får man se som bra!  Första stopp sker innan vi går ut på trafikerad väg. Kaffe finns för den som är intresserad. Stoppet är lite kortare och vi fortsätter sedan i maklig takt. Allt går lugnt och fint. Vi har idag ett extra ekipage så foran är lite längre nu. Ett ekipage ger ungefär 5-6 m till….plus avståndet mellan slädarna, så foran är mer än 100 m lång.

Vid trafikerad väg har vi följebil framför och bakom foran, allt för säkrast framfart för både oss och de bilar som ska passera. De flesta respekterar och saktar in farten – men en och annan tutar (!!) jämsides med foran. Det är inte det bästa kan jag säga, kom ihåg det när du passerar en eller flera hästar på väg. Tuta inte!  Nu gick det bra, ingen av just de här hästarna reagerade men man vet aldrig. Det kan vara en häst som ska lära sig att vara i trafik också. Och en häst är ofta minst lika stor som en vuxen älg – vem vill krocka med en älg ??

Men som sagt, vi makar oss framåt som en ringlande orm med huvuden och manar som guppar upp och ned om vartannat. Någon sjunger en sång, en annan tappar en päls – nej, två !! Nåja, de blir såklart upplockade längre bak i ledet. Kanske det blir en auktion på dessa till kvällen – vem vill ha tillbaks dem i händelse att kylan kommer över oss ?  😉 ”Hittegodsavdelningen” kan innehålla det mesta – allt från stora tunga pälsar till en tappad vante eller en kniv.

Vi går in på en skogsbilväg och biltrafiken är slut. Så skönt. Det blir något helt annat när lugnet lägger sig omkring oss. Både hästarna och vi kan slappna av lite mer. Den stora Lossendammen ligger vid vår sida och vi ser att det är inte mycket vatten som kan bilda en täckande is, det är stora brott här och där. Vi kommer fram till rastplatsen och där väntar den fantastiska trossen med utelunch. Grillad hamburgare är mums.

Här får hästarna en längre vila och översyn sker. Det visar sig att en av dem fått ett litet skavsår, inte bra. Att få skav för en häst med långa dagar i selen är början på något större som kan bli besvärligt, så den mycket kloke kusken väljer att avbryta körningen för dagen. En transport kallas in och trossen (igen!– ni förstår nu hur värdefulla de är) kommer med denför att köra hästen till vila i stall. -Vi sätter som sagt hästarnas välmående högst på dagordningen! Utan häst kommer vi inte fram, och ingen vill ju att hästen ska lida av att det blir ett större sår som blir svårläkt. Nu kommer det att ordna sig på bästa sätt för alla.

Vi fortsätter med dagens slutpunkt Ljusnedal för ögonen. Hela vägen fram är vi nu ensamma trafikanter på skogsbilvägen, som faktiskt plogats upp för oss. Nu finns möjligheten att hälsa på lite hos varandra i slädarna för den som vill. Och den som vill får gå/springa mellan den långa foran. Det är långt mellan första och sista häst. Så vi får lite besök som kan referera vad som händer framåt och bakåt då vi ligger i mitten. Forskrinen öppnas och det bjuds på både korv, ost, älgkött och kanske en liten ”dramm” för att hålla värmen. Allt med ordning och reda.

När vi närmar oss Ljusnedal kommer en föryttare med handhäst och möter oss. De följer oss sedan fram till byn. Här ska vi sova i bylokalen och där väntar nu vår ”finmiddag” som vi brukar unna oss en kväll under turen. Vi har god mat jämt, men denna 3-rätters är lite extra och vi har inbjudna gäster , sådana som hjälper oss utefter vägen. Det är vårt sätt att säga TACK, för deras hjälp är ovärderlig. Nu gäller att stalla in och sedan ställa sig i duschkö. Nu har inte dusch varit tillgängligt mer än med iskallt vatten så är det dags! 2 duschar på 50 personer ger en kö….

Nåja, det ordnar sig det med, nyduschade sitter vi till bords och avnjuter en fin dag, god mat och goa vänners sällskap. För en del blir natten sen med uppträdanden, sån g och musik, historier och skämt. För andra passar det bättre att knyta sig och lyssna på detta från sin flatbädd intill.
Som det ska vara – det gäller att det finns en nerpackad flexibilitet och acceptans i bagaget hos alla med på resan!

Själv råkade jag få veta fram emot midnatt att en ny liten forbonde var på väg att komma till denna världen som är föränderlig, och tur är väl det! Nya generationer ska ju så småningom ta vid så vi håller tummarna att ungdomar idag vill ta till sig detta intresse och den tradition som vi inte annat kan än förvalta och föra vidare.
/Anette Sandström

 

 

  • Uppdatering viktiga datum Datum: 20,04,05

    Med anledning av rådande omständigheter, Covid-19 så kan det bli…

  • Viktiga datum Datum: 20,03,10

    Vårmöte/arbetshelg                           …

  • Ett stort TACK! Datum: 20,03,01

    2020 års fora är nu genomförd, TACK till alla som deltagit och till…

Fler nyheter >>

  • Inkörningsdagen! Datum: 18,02,23

    I morse när väckarklockan ringde kl 05:00 så hade vi besök i stugan av vårt filmteam som följt oss under hela resan. – Också de har haft…

  • Näst sista dagen på resan Datum: 18,02,23

    Idag fick vi alla en liten välbehövlig sovmorgon, starten gick från Vauldalen kl 08:00. Vi körde efter otroligt fina körvägar som Ola-Peder på…

  • Gränstrakter Datum: 18,02,23

    En lite kall start på dagen, -15 grader och dimman låg tjock över Funäsdalssjön Väl framme på Risnäset i Fuäsdalen hölla Forbondeprästen…

Läs fler reseberättelser >>