Upp i ottan, klockan är ställd på 04.00 men jag vaknar innan dess. Innan frukost sticker Jens, Stefan och jag iväg för att fördela ut höbalar på olika håll. Lasta ur, bära in, packa om, köra bil, lasta ur och tillbaka till frukost. Efter frukost städar vi i trossen toaletter, packar madrasser, städar och plockar ihop det slarviga forbönder glömt ( eller om de var nyvakna och inte hann med …. 😉
Nu är sista resdagen inne, bussen till stallet går 06.00 och den som inte är på bussen då får ta en promenad. Idag är det viktigt att hålla tiden. För oavsett vad som hände efter väg ska vi stå på plats i Röros kl.12.00. Det spelar ingen roll hur många som tippar, tappar slädar eller vad annat som kan hända. Dessutom ska vi möta 2 andra körlag ute på en av sjöisarna. En tradition vi har då körlagen turas om att koka kaffe åt de allesamman. Gissa om det blir stora kaffepannor. Totalt är det omkring 40 hästar ute på isen, och minst 3 personer /släde.
Man samlas och hinner prata lite med varandra, vissa har man inte sett sedan förra året, andra håller kontakt året om. Elden får falna och pannor plockas ihop. Kvar blir en glödbädd och spåren av hovtramp, fotspår och kaffesump som kommer att sjunka till botten när isen smälter.
Nu börjar den trafik som kan se den 40 hästar långa foran att köra allt saktare. Det är märkligt – när vi var tvungna att köra på bilvägen hade bussar och bilar så otroligt bråttom att de kom i ilfart förbi, obehagligt fort. Nu när foran går på isen kommer bilar och bussar som i kolonn sakta framskridande, till och at de stannar för att se på den vackra vy de har ut genom rutan.
Jag tar bilen in till Röros, flyttar in i Gropstuggu där flera av oss ska bo och skyndar ner på vår färdasgård Rasmusgården. Många hjälpande händer är på plats med att ställa i ordning för marknadshandel. Allt är logistik – och parkering är definitivt inget undantag. Vi behöver ha parkering intill Rasmusgården för transportbilar med lager mm. Men denna gång saknas utrymmet så vi får fixa det med marknadens logistikansvarige och det ordnar han snabbt. Tack för det Harry !
Strax ska foran inviga marknaden som nu pågått i 162 år !! Det sker med forböndernas medverkan då vi kör in i stan. Nu är foran dubbelt så lång – 87 hästar av olika raser på rad. Slädar, hästar, folk och last i tidsenlig utstyrsel a´1800-tal. Det är en unik syn och mig veterligen den enda i världen – så var passar det bättre in än i världsarvet Röros ? Jag skyndar tillbaka upp till slädarna och hoppar i i sista stund.
När detta är genomfört försöker jag ta mig genom folkhavet tillbaka ner till Rasmusgården för nu är marknaden öppnad och det vimlar av folk i tusental, ett överslag säger att det är mellan 6 000 – 8 000 personer som sett forans invigning. Handel är i full fart när jag till slut trasslat mig genom detta och kvällen avslutas med den traditionella kusk-middagen för alla körlag. God mat, många talare och väldigt trötta forbönder. Det blir en tidig kväll och snart snarkas det i var bädd.
/Anette
