TUR ja ! Det är tur att vi snart ska få uppleva de vita vidderna igen ! De stora vita vidderna med sina toppar. –Nej, det är inte mjukglassen från i somras det handlar om. Även om den var god och frestande då, då när det var hett så man nästan försmäktade och snö var långt långt bort. Nej, jag talar om VIDDERNA !
De stora, höga, toppiga och mäktiga vidderna på vår väg till årets marknad i Röros. De som turligt nog vakar över oss när foran går fram genom landskapet, det går en ”il” genom kroppen när man tänker på det. Alla dessa upplevelser av naturen, djuren – men också människorna, hästarna, musiken, skratten och skämten. Det är tur man har minnen att se tillbaka på.
Men det är också tur att det snart är dags igen ! För förberedelserna är i full gång ska ni veta.Så i stugor, skrymslen och vrår pågår nu allt ifrån smörjning av seldon, passning av midjemått i kjolar och byxor (kan ju ha ändrats från förra året :/ …), planering av förplägnader och stickningarna är nog inne på sista varvet för nya ullstrumpor. Hästarna ska nu vara i ”toppskick” inför resan, de har tränats länge och nu närmar det sig. Forbondemässan i Röros som hålls av Forbondeunionens alla körlag ska också planeras och förberedas – också det pågår och vi kan utlova ett väldigt fint program på temat Livets Dans!
Så, som ni förstår är det fullt upp. Som vanligt, de senaste åren, kommer jag att blogga vartefter foran rör sig framåt utefter vägarna. Ni som är trogna läsare vet redan lite om mig – men det finns nya läsare och nya nyheter : Jag som skriver och berättar för er här heter Anette, och är aktiv medlem i föreningen sedan 2005, ni förstår, när man börjat i den här föreningen vill man inte sluta. – Jag har 2 hästar här på vår gård. På resan är jag hjälpkusk, detta eftersom vi alltid är 2 kuskar/häst. Jag brukar också hoppa in och hjälpa vår tross – det betyder att mina små rapporter kan ge er lite ”inside” om vad som händer där. Privat har jag flyttat ! – Från de stora djupa inre skogarna tog jag pick och pack, sambo, mina 2 hästar och landade ute vid havet. Fortfarande i Hälsingland, så det är inget långt ”skutt”.
Men ändå – Utifrån det är det lite mer att tänka på inför kommande resa ; vart ligger allt som behövs ? vilken låda är pälsmössan i ? vilken kista ligger ullvantar och sjalar i ? och vart är kistan ?? Vart sjutton är benvärmarna – ja, ni förstår, helt enkelt är det inte. Har jag tur har det följt med i flyttlasset.
Men var så säker att oavsett : Onsdag morgon kl 08.00 den 11 februari står jag på ”startlinjen” när foran börjar ännu en tur över vidderna till Röros! – Då ringer kyrkklockorna i Klövsjö kyrka som en hälsning om en fin resa och välgång. Och hjärtat värms vid tanken att vi är på väg igen.
Ja, det är TUR att vi har olika årstider . En vinter utan en tur till Röros över vidderna är inte en vinter. Men vi kan ju ha O-tur på turen också, tänk om snön tinar undan ? Tills vidare : Istället för att få en tur i den oturen så hoppas vi nu på en riktig tur-resa ! Välkommen med på färden med ”direktrapporter” från släden.
/Anette Sandström
