Åter upp och väcka tuppen kvart i fem, frukost och avfärd lika som igår kl 06.30. Idag kör vi ca 4 mil till Ljusnedal, återigen en av de längre sträckorna och vi kommer ikväll att vara ungefär halvvägs framme till Röros. Dagen började med återfruset före och jag rotade fram mina broddar för att undvika arm- och benbrott eller något ännu värre. Hästarna var i gott mod och hade brått att komma iväg när de spänts för mellan skaklarna. Iväg från stallarna för att hämta upp passagerarna från nattvilan och styrde kosan mot Saxvall där vi drack vårt morgonkaffe/the med önskat tillbehör.
Du som läsare har nog lagt märke till att våra dagar delas upp i etapper efter de på förhand planerade rastplatserna. Detta eftersom vi utöver dessa stopp rör oss konstant framåt (i princip, om inget krånglar). Vi varvar det mellan att sitta stilla och tysta och bara njuta av ljudet från hästar, klockor och slädar, allvarliga samtal om livet till att skratta och skoja och gå jämte släden för att spara hästen och få röra lite på påkarna själv. – Mycket effektivt sätt att bli varm på kan jag lova! Om du någonsin tycker att det är snigelfart med 7-8-9 km/tim, prova då att gå i den hastigheten i snöföre med storkjol och du kommer garanterat att tycka 5 km/tim räcker mycket gott och väl.
Lunchen åt vi vid Lossendammen, där fanns också rinnande vatten att bjuda hästarna som fick sitt middagshö under ullfiltarna .Färden fortsatte uppför backen förbi ett renslakteri och vidare mot eftermiddagskaffet som vi kokade över öppen eld vid en vacker rastplats med utsikt över sjön. Även där fanns rinnande vatten, dock i en liten bäck utan slang. Jag plurrade såklart lite lagom så jag blev blöt om foten när jag skulle fylla hinkar åt hästarna Lomen och Kohl.
Vi körde vidare och i skymmningen kom vi till Ljusnedal där vi välkomnades av ringande kyrkklockor och folk som kom och hälsade oss vidare lycka på resten av färden. Hästar och folk stallades in och utfodrades, för folkets del bjöds på trerätters middag bestående av saffranssemlor med rensteksröra och västerbottenostkräm till förrätt, smördegsinbakad fläskfile med pepparsås och klyftpotatis och en chokladbakelse med grädde och blåbär på toppen till efterrätt. Det ni! Jon och Erika underhöll med blandad musikkompott, ooootroligt duktiga musiker ! Allsång i skratt och allvar, flera önskelåtar framfördes, däribland mycket uppskrattade (ja, det var visst någon som inte hört den förut där) visan om Bröderna Byströms Begravningsbyrå. Jon gruvade sig visst för han sparade den till nästan sist, han var visst lite orolig för att vricka tungan där..!
Under kvällen sjöng vi ”Ja må du leva” minst tre gånger, vi hade så många jubilarer att fira. Vår egen forbondepräst, Bo, bjöd på en liten historia om när han för första och enda gången fått en gädda på kroken – en bamsing på 9,6 kg ! Gubbarna på verkstan i byn hade lovat äta en fisk rå om han fick någon! Men en dam i byn, tillika Bo´s svärmor, har blivit helt lyrisk och tillagat gäddan till pepparrotsgädda och den räckte till hela byn 😉
– Jag tänkte på Bo´s yrkesroll och likheten med att liksom Jesus utfodra ett helt folk med två fiskar och ett bröd. Det kunde väl inte ha varit någon konst om också Jesus var en sån storfiskare som Bo!? Bo avslutade med att utlova att vi ska ses på söndag i Funäsdalen och uppmanade oss att läsa på de senaste tio årens husförhör, för på torsdag kommer han till Rasmusgården och håller ett repetitionsförhör..
