Här hittar du senaste nytt från Föreningen Forbonden Klövsjö. Vi delar med oss av uppdateringar om kommande evenemang, arbetshelger på Pålletorpet, nyheter från körarlagen och annat som rör föreningens liv och verksamhet. – här samlar vi allt som är på gång just nu!
Ja, så har vi då avverkat den näst sista dagen och hela gänget börjar på att få med sig tanken på att vi snart är framme. Kan ju tyckas som att vi når målet i det, men, för oss är kanske inte målet att komma fram till Röros. Jo, såklart är det på ett sätt så. På ett annat sätt är de dagar vi hittills fyllt med innehåll och upplevelser vårt mål med denna resa. Vi har visserligen morgondagens morgon och förmiddag kvar, men det går inte att komma ifrån att detta är sista kvällen vi är samlade allihop. Först ska ni ändå få med er de upplevelser och händelser vi haft idag!
Alltså startade vi – jag höll på att säga som vanligt – med frukost 06.00, det var ju egentligen rena sovmorgonen jämfört med tidigare frukostar i veckan. Vi bor ju nu hos Jorid och Ola-Peder i den gamla butiken ”Ola Skotts lanthandel” och i huset bredvid ligger deras restaurang så där fick vi en riktig ”storfrukost”. Dags sedan att ställa i ordning släden med alla fällar, skinn, hösäck, plåthink, ryggsäckar, våra forskrin och extra handskar, grimskaft, kniv mm mm mm….Det är inget litet lass som är packat!
Nåväl, klockan 08.00 hade vi fått ordning på detta allesamman och hästarna var förspända. Så då tog vi vägen förbi frukostrestaurangens stora fönster för att vinka till hotellgästerna som nu frukosterade. (Vi fick nämligen förmånen att äta före dem) Sedan bar det iväg på precis lika fina spår ut på fjället. Vi trodde nog det skulle vara kallare med tanke på gårdagen så -7 kändes ju ”varmt”. Väl framme i byn Brekken stod barnen från den lilla byskolan på trappan och väntade.
En tradition i årtionden är att barnen sjunger marknadssångerna som de tränat på för oss. Och de är så duktiga. Som tack får de åka med i slädarna till samlingslokalen där det serveras kaffe och våffla med grädde och jordgubbssylt! I vår släde kom 2 syskon och ville åka ; Ingelbrekt 2.5 år och hans syster Marit 4.5 år med mamma i sällskap. När vi var framme ville Ingelbrekt faktiskt inte kliva ur 🙂
Så jag fick en liten pratstund med hans mamma. Det visade sig att hon var uppväxt i byn och att även hon stått på trappan och sjungit för de svenska forbönderna och sedan fått åka släde!
– Då förstår ni dimensionerna i detta. I generationer har forbönderna från Sverige mottagits av Brekken-borna. Och tagits väl om hand. Det visar också den Forbondestaty som konstnären Emil Näsvall gjort och vilken skänkts av Tänndalens kommun till Brekken som tack ! Modell för statyn var en gammal forbonde som hette Johan Myhr. Här har forbönder passerat i många långa år – marknaden firar i år 163 ÅR…..Vi drar vårt strå till stacken att uppmärksamma detta ”broderskapsfolk” och den välgärnings som gjorts av dem genom att traditionsenligt lägga en krans vid statyn. Vår ”forbondepräst” Bo Lundmark läste en egenhändigt skriven dikt som var väldigt tänkvärd.
Kaffe, våffla och toabesök så var vi iväg igen. 15 hästar på rad genom fjällbjörkarnas djungel. Det är en märklig känsla. I slädarna är det tyst, jag tror att vi alla bara njuter. Körvägen slingrar genom den täta björkskogen, hovtrampet knarrar i snön och skakelklockorna klingar i otakt.Det är sövande ! En och annan nickar nog till lite i smyg 😉 Det börjar spricka upp bland molnen och solen strilar igenom mellan stammarna.
Vi går över den första sjöisen, det ska komma att bli 2 till. Alla lika fina isar, inget vatten och inga dubbelisar. Föret är helt perfekt ! Så vi slingrar på i sakta mak. Vi kör genom små fjällgårdar som har en vidunderlig vy utanför sina fönster. Det är svårt att se sig mätt. Lyckliga människor som kan vakna till detta var dag!
Vi fortsätter så dagen igenom, och vid dagens slut är vi fram i Billehaugen där vår vän Jon-Bernhard väntar. Han hyser alla 15 hästarna i stall och uthus, och några av kuskarna bor i en liten stuga intill. Fantastiskt! Jag pratar med vår medåkande gäst denna dag från Röros kommun, Hans Vintervold som är kommunens ordförande. Han lovprisar dagen och alla ekipagen och menar att det är en kulturgärning att dessa resor genomförs. Vi i vår tur uppskattar såklart hans intresse för detta som vi vet är äkta och genuint, vilket vi ser inte bara denna dag utan även under marknadsdagarna då han ses i vimlet och besöker olika färdasgårdar.
Vi stallar in, packar ihop slädarna för dagen och hoppar på den bokade bussen tillbaka till Vauldalen. Där väntar varm bastu – så skönt och många passar på. Kvällen som pågår just nu, ni skulle bara höra dem. Efter en god middag, en hel del tal och en liten munter auktion från hittegodsavdelningen pågår just nu ”Sista kvällen med gänget”. Livemusik av Roland och Mats med dans så det står härliga till. Det är vad som döljer sig bakom tygskynket jag har till vägg……
Så nu återstår att krypa till kojs och se hur länge gängetnatten varar 😉 en rätt bra underhållning att ligga och somna in till. God Natt säger jag till er nu, imorgon kör vi sista sträckan in till Röros marknad för att mötas av tusentals människor som också de rest lång väg för att se körlagen anlända. /Anette Sandström
Ja, som ni ser är vi nu internationella. Vi har gått över gränsen, inte på det viset alltså – utan vi har kört in i Norge idag. Efter en fantastisk dag som började med avfärd i Ljusnedal med -20* där vi sedan i sakta mak körde över sjöisen på Funäsdalsjön. Högtidligt stannade vi till ute på isen då kyrkklockorna från Funäsdalens lilla fina fjällkyrka ringde i sina klockor för att hälsa foran välkommen. Mycket stämningsfullt ska ni veta. Att det då var -34* gjorde ingenting! När klockringningen avtog gick foran åter. Framme vid Risnäset var det dags för dagens första rast.
Morgonandakt med vår ”Forbondepräst” Bo Lundmark är en återkommande tradition denna dag. Många människor hade också samlats för att delta i andakten men såklart även för att träffa forbönderna och höra hur vi haft det så här långt. ”Kyrkkaffet serverades utomhus mellan slädarna.
Nu bar det iväg på den nya sträckningen som planerats. Istället för ”Hållanbacken” (Namnet kommer av att man förr då fororna gick var tvungen att stanna till – dvs hålla hästen för vila efter den långa branta stigningen som den innebär) 3 km brant stigning är en utmaning – jag vet för jag har själv gått den många gånger. Nåväl, en ny sträckning som följde skoterled var planerad redan förra året men då gick det inte att följa den då underlaget var skralt. Nu var det däremot dags!
Så efter att vi lämnat Risnäset tog vi vägen förbi ”Fjällsol” som är åldringsboendet i byn. Med tanke på temperaturen var det förvånande att så många kom ut för att se foran. Vi vet att det uppskattas av de som bor där. Säkert har de många minnen av tidigare foror som gått genom byn. Kanske hästarna och skakelklockorna väckte många minnen?
Den nya sträckningen visade sig vara en riktig ”vinstlott” – väldigt fin väg med kuperad terräng och fjällmiljö. Jag tror att samtliga som satt i slädarna bara njöt! Solen lämnade strimmor genom tall och fjällbjörk, underlaget var perfekt och stigningen var alldeles lagom. Så härligt! Vad gör några minusgrader då ?? INGET.
Och så fortsatte det dagen igenom. Perfekt hästkörning, perfekt underlag och vi har inte varit ute på trafikerad väg på hela dagen vilket är otroligt skönt då vi kan slappna av mycket mer och ta del av vad naturen bjuder. Och den bjuder ; harspår, rävspår, renspår och orrar har vi sett. Fina fantastiska knotiga tallar. Små näpna fjällbjörkar. Och fina vyer i alla väderstreck med fjälltoppar som Svansjöfjället, Sylarna, Helags och Vigelen.
Att se solens rosa sken i nedgång belysa dessa vita snötäckta fjälltoppar är magiskt! Allt detta har vi haft med oss denna eftermiddag som fick bli kväll innan vi kom till dagens slutmål Vauldalen. Vid Vauldalens hotell väntade otroligt många människor på foran. De bor på hotellet, lika som oss. Skillnaden är att de har hotellrum medan vi fortsätter att sova på flatbädd.
För att vi helt enkelt inte kan bo på annat sätt – ni skulle se vår packning när vi, den nätta skarn om 50 personer, ”väller” in med pälsar och fällar, forskrin och sovväska, ryggsäckar och matmamma Anna´s ”skafferi”. Men vi får också äta den goda Römmegröten med inkokt lax på hotellet tillsammans med deras gäster, en alltid lika uppskattad måltid som är en norsk specialite´!
MEN – jag har ju glömt att berätta om lördagen som är vår vilodag. Den tillbringades i Ljusnedal. Inget särskilt egentligen, förrän kvällen kom! (Dagen var fri att använda som man önskade – så några ”gjorde byn”, andra slappade och ytterligare andra ordnade med seldon eller red ut på sin häst en sväng) Men på kvällen fick vi fint besök ; Jon Olofsson, Anders Olofsson och Erika Svedberg. Samtliga oerhört duktiga musikanter som svängde sig mellan allt från irländskt fiolspel i ”racerfart” till Trio med Bumba! Vilken underhållning !! Vi kan nog bara säga TACK för en trevlig kväll.
Sammanfattningen av den här dagen och gårdagen hittar ni i rubriken – What a wonderful world….dvs – Hä´ ä gött å va´ forbonne en dag som denna
/Anette Sandström
I Långå är folket morgonpigga – och då menar jag inte forbönderna. (!) Jag talar om byfolket! De som bor i denna vackra by utmed Ljusnans strömmande vatten. (Psst: – Fint fiske här för övrigt) Långå by – ni förstår av namnet att husen ligger inte samlade, nej, de är utspridda på en vääldigt lååång sträckning. Och utmed hela denna sträcka ser vi tända marschaller i infarterna till husen vartefter vi kör. Man väntar på att foran ska passera och många, barn och vuxna står och väntar denna morgon för att vinka av oss. Sånt värmer nå´t otroligt ! Varje år är de redo med detta.
Det tar nästan en halvtimme innan vi passerat det sista huset. Väder och vind är fint, lite mer blåst än tidigare men knappast mer än 7-8 msk. Det får man se som bra! Första stopp sker innan vi går ut på trafikerad väg. Kaffe finns för den som är intresserad. Stoppet är lite kortare och vi fortsätter sedan i maklig takt. Allt går lugnt och fint. Vi har idag ett extra ekipage så foran är lite längre nu. Ett ekipage ger ungefär 5-6 m till….plus avståndet mellan slädarna, så foran är mer än 100 m lång.
Vid trafikerad väg har vi följebil framför och bakom foran, allt för säkrast framfart för både oss och de bilar som ska passera. De flesta respekterar och saktar in farten – men en och annan tutar (!!) jämsides med foran. Det är inte det bästa kan jag säga, kom ihåg det när du passerar en eller flera hästar på väg. Tuta inte! Nu gick det bra, ingen av just de här hästarna reagerade men man vet aldrig. Det kan vara en häst som ska lära sig att vara i trafik också. Och en häst är ofta minst lika stor som en vuxen älg – vem vill krocka med en älg ??
Men som sagt, vi makar oss framåt som en ringlande orm med huvuden och manar som guppar upp och ned om vartannat. Någon sjunger en sång, en annan tappar en päls – nej, två !! Nåja, de blir såklart upplockade längre bak i ledet. Kanske det blir en auktion på dessa till kvällen – vem vill ha tillbaks dem i händelse att kylan kommer över oss ? 😉 ”Hittegodsavdelningen” kan innehålla det mesta – allt från stora tunga pälsar till en tappad vante eller en kniv.
Vi går in på en skogsbilväg och biltrafiken är slut. Så skönt. Det blir något helt annat när lugnet lägger sig omkring oss. Både hästarna och vi kan slappna av lite mer. Den stora Lossendammen ligger vid vår sida och vi ser att det är inte mycket vatten som kan bilda en täckande is, det är stora brott här och där. Vi kommer fram till rastplatsen och där väntar den fantastiska trossen med utelunch. Grillad hamburgare är mums.
Här får hästarna en längre vila och översyn sker. Det visar sig att en av dem fått ett litet skavsår, inte bra. Att få skav för en häst med långa dagar i selen är början på något större som kan bli besvärligt, så den mycket kloke kusken väljer att avbryta körningen för dagen. En transport kallas in och trossen (igen!– ni förstår nu hur värdefulla de är) kommer med denför att köra hästen till vila i stall. -Vi sätter som sagt hästarnas välmående högst på dagordningen! Utan häst kommer vi inte fram, och ingen vill ju att hästen ska lida av att det blir ett större sår som blir svårläkt. Nu kommer det att ordna sig på bästa sätt för alla.
Vi fortsätter med dagens slutpunkt Ljusnedal för ögonen. Hela vägen fram är vi nu ensamma trafikanter på skogsbilvägen, som faktiskt plogats upp för oss. Nu finns möjligheten att hälsa på lite hos varandra i slädarna för den som vill. Och den som vill får gå/springa mellan den långa foran. Det är långt mellan första och sista häst. Så vi får lite besök som kan referera vad som händer framåt och bakåt då vi ligger i mitten. Forskrinen öppnas och det bjuds på både korv, ost, älgkött och kanske en liten ”dramm” för att hålla värmen. Allt med ordning och reda.
När vi närmar oss Ljusnedal kommer en föryttare med handhäst och möter oss. De följer oss sedan fram till byn. Här ska vi sova i bylokalen och där väntar nu vår ”finmiddag” som vi brukar unna oss en kväll under turen. Vi har god mat jämt, men denna 3-rätters är lite extra och vi har inbjudna gäster , sådana som hjälper oss utefter vägen. Det är vårt sätt att säga TACK, för deras hjälp är ovärderlig. Nu gäller att stalla in och sedan ställa sig i duschkö. Nu har inte dusch varit tillgängligt mer än med iskallt vatten så är det dags! 2 duschar på 50 personer ger en kö….
Nåja, det ordnar sig det med, nyduschade sitter vi till bords och avnjuter en fin dag, god mat och goa vänners sällskap. För en del blir natten sen med uppträdanden, sån g och musik, historier och skämt. För andra passar det bättre att knyta sig och lyssna på detta från sin flatbädd intill.
Som det ska vara – det gäller att det finns en nerpackad flexibilitet och acceptans i bagaget hos alla med på resan!
Själv råkade jag få veta fram emot midnatt att en ny liten forbonde var på väg att komma till denna världen som är föränderlig, och tur är väl det! Nya generationer ska ju så småningom ta vid så vi håller tummarna att ungdomar idag vill ta till sig detta intresse och den tradition som vi inte annat kan än förvalta och föra vidare.
/Anette Sandström
Jag hade fel, det blev ingen ”sovmorgon”. Dagens frukost serverades även den 04.30. Och folket åt! Överhuvudtaget så äter man väldigt ofta – och mycket. Trossens arbete tar vid i skymundan men i denna fantastiska gruppering händer mycket. Och det mesta sker som sagt i kulisserna när vi andra gett oss av i tidig morgon. Madrasser ska bäras, golven städas, disken plockas, stallar mockas och ja, mycket mer.
När vi vinkats av från Vemdalen går färden mot Hedeviken. Några hästar är extra ivriga och tar täten före de övriga lite överraskande men vi samlar sedan ihop oss, faktiskt fick vi en strapatsrik dag med många timmar i friska luften! Det är verkligen härligt att få vistas ute hela dagarna på det här sättet. Vädret har hittills varit väldigt bra, ingen nederbörd, 7- 9 msk och bara några få minusgrader. Vi har ju ibland haft helt andra temperaturer med neråt -30* och mer därtill. Så dagarna är väldigt behagliga.
Från Hedeviken tog vi den gamla kyrkvägen vidare mot Hede. En riktigt fin slingrig och kuperad körväg genom skogen. Så skönt att komma ifrån trafiken! I Hede möts vi av kyrkklockorna och många människor har samlats vid hembygdsgården trots att vi är senare än vanligt. Inne i en av stugorna serveras världens godaste ärtsoppa med smörgås och en kopp varm punsch ! MUMS!
Veterinären besiktar alla hästar under tiden och de får godkänt för fortsatt färd. Också hästpassen kontrolleras så att det är rätt hästar som ska vandra in i grannlandet – och det stämmer också 😉 allt är i sin ordning. (Och det vpre ju förskräckligt om någon kuskhade fått med sig fel häst….. 😉 )
Vi fortsätter sen eftermiddag utmed kanten av Ljusnan på fina skoterleder, månskäran börjar skymta och snart är det också stjärnklart. Allt är tyst och stilla, vattnet flyter sakta och vi har tänt några lyktor på slädarna. Vi hör bara ett svagt sorl och hästarnas tramp varvat med skakelklockorna som klingar av och an. Fantastiskt vackert och stämningsfullt.
På det väntar en sträcka genom skogen och det är lika fint hela vägen fram till Långå där vi stallar in och övernattar. Trossen och matmamma har ordnat middag och långborden är dukade. Byns spelmän väntar på att få underhålla oss med sång och musik. Så avslutar vi en trevlig kväll !
Trötta forbönder kryper en efter en till kojs,,,,,,
/Anette Sandström
Vaknar tidigt, 06.00 ska frukost serveras åt folket – dock hästarna får först ! Men eftersom den häst jag är hjälpkusk åt anländer inför start har jag denna morgon det lite extra beviljat för jag behöver bara ta hand om mig själv och släden. Kusken kommer med Bjelle (fint namn) strax innan och då förmodar jag (eller ; jag vet) . Att de båda är frukostätna, klädda och selade. Men vad hjälper det en morgon som denna när kroppsklockan har ett annat tidevarv? Alarmet ställde jag på 05.30, vaknade såklart betydligt tidigare. Men för att inte väcka de övriga i sovsalen så fick jag vackert vänta en stund till. ”Hängde på låset” när klockan var 05.20 – mumsade frukost och drack nykokt kaffe. Gott ! Men, men den som inte kan vänta kan också missa…..Så när matmamma kom med det nybakta brödet var jag redan klar, hm – snopet! för det luktade fantastiskt frestande. Nåja, gjort var gjort.
Starten närmade sig och allt fler besökare kom för att se den. Det brukar alltid vara lite smått rörigt på gårdstunet denna morgon som är full av förväntan att komma iväg. Både hos hästar och hos oss tvåbenta. Så blev klocka 8.00 och Klövsjö kyrkas klocktorn öppnade luckorna och genom dem ljöd klangen ut över nejden. Då sitter vi alla i slädarna och lyssnar medan foran sakta går igång. Starten gick väldigt bra, men den körväg som var planerad fick efter gårdagens kontroll ändras då under laget var för dåligt. – Ibland är det rätt enkelt att vara en forbonde i nutiden när man kan beställa snö !! Alltså, inte snö på det viset som ni tänker nu, utan att få snön utplogad på vägkanten. Det räcker för att vi ska ta oss fram, även om asfalten kan ge gnistor under järnet. När det är så knappt med underlaget skonar vi hästarna i den långa sega uppförsbacken som väntar. Därför lastas folket ut slädarna och i bilar och transporter (!) Också en upplevelse att stå i hästtransporten och skjutsas förbi hästarna …..
Först stopp sker hos Fjällgården. Det är så trevligt att mötas av värdfolket och jag får stora kramen av Margareta. I deras kök väntar kaffe och smörgås – tänk att de öppnar sitt hem för oss varje år ! Fjällgården som i långa tider tagit emot forbönderna gör det fortfarande!
Färden fortsätter sedan på skoterspår och skogsbilväg med ”egen snö”, vi ser en flock renar och någon orre som lyfter från talltopparna. Behaglig temperatur och vindstilla gör att flera lutar sig tillbaka i släden och slumrar en stund. Vi viker av in på Karl XI väg som leder upp över skalet till Vemdalen. Här går det undan i fullt trav, Tjoho och Yiiha !!! 😉 – Väl uppe på toppen blir det vila.
Nu har vi hela Vemdalens by framför oss, en vacker bild av Härjedalen. Nerför bär det och en liten incident med en rem som lossnar stannar foran för snabb åtgärd. Samverkan och teamwork så är vi igång igen – så ska det fungera och så gör det. När vi närmar oss byn möter många människor upp, man ringer från caféet och undrar när vi kommer förbi. De som vill hälsa på oss ansluter till Hembygdsgården och med tanke på att vi är en rätt lång fora så blir det tätt mellan slädar och hästar.
Nu är vi väldigt nära vårt övernattningsställe och det blir raka vägen dit för inkvartering. Hästar körs vidare till olika stallar i byn, lokala nätverk och vänliga ortsbor öppnar för oss och våra hästar. Det tackar vi för! Matmamma Anna är lite bekymrad, och när jag hör vad det handlar om tänker jag – Nej, nu inte nu igen!! För om ni läste förra årets reseberättelse så skrev jag där om älggrytan som kom bort…. (och den har inte kommit fram än ….) Nu visar det sig inte vara så illa denna gång även om hon berättar att matkartongerna med kvällens middag inte har kommit! Puh, vi är alltså bara ”utsatta” för en något försenad middag – en baggis ! Det betyder ju till och med att det finns tid till en bastu i träningslokalen här intill. Så nu tar jag den möjligheten och avslutar dagens blogginlägg.
Vi hörs vidare, vi får se vad morgondagen bjuder. Men nu har vi avverkat de 3 första milen på vår färd !
– Och imorgon är nog risken liten för att jag ska hänga på låset till frukost – dagen börjar tidigt då, misstänker att frukost är 04.30
/Anette
Tänk att det är svårt att inse att natten faller på – och lika svårt att förstå hur det blev morgon.Inte så att det är svårt att kliva upp, det är inte det jag menar för det är det inte denna morgon – men hur i hela fridens dagar kan några timmar gå så fort?
Igårkväll, eller om det nu var natt när bilen blev färdigpackad, ställde jag klockan på 02.45. Blir lagom, då hinner jag sova tillräckligt tänkte jag. Pytt ! Vaknade naturligtvis före larmet. Upp över sängkanten och ner i byxorna och tröjan, och med glasögonen på näsan trampade jag ner till köket. Det luktade kaffe – härliga doft ! Sambon var redan i färd med att tända i vedspisen. En-två koppar, en macka och en snabb tandborste på det så bar det sedan iväg.Alltid skönt med bilen packad och klar. Den tiden på dygnet är man tämligen ensam på vägen, någon enstaka långtradare som valde att inte sova nattpass såg vi till.
I Färila blev det bilbyte, ompackning och samåkning vidare mot Klövsjö. Med 2 slädar staplade ovanpå varandra drog vi släpet efter oss, en syn bara det ! I höjd med Vitvattnet möttes vi av en liten flock renar mitt i vägen, sakta makade de sig åt sidan. Ingen brådska här inte. Vi närmade oss Klövsjö och konstaterade att väglaget – om det nu håller – såg ganska hyfsat ut. Men vi får se, dessa milda temperaturer kan ändra den saken fort misstänker jag.
På Pålletorpets område var redan många bilar och transporter på plats. Flera långväga anlände redan igår, skönt för både folk och fä. I år är vi igen några fler än vanligt, kvällens middag är dukad för 65 personer, och så brukar det kunna tillkomma någon i sista stund. Så alldeles nyss har vi ätit lunch, och Anna, vår matmma, är redan i färd med middagens tillredelse så att det klaffar i sista stund.
För första gången under de år jag deltagit ska jag inte köra bilen över gränsen till Norge idag. Alltså finns tid till annat – ex att sitta här på min ”säng” , dvs flatbädd, på golvet och berätta mina upplevelser för er. Och snart ska en skolklass komma på studiebesök så då blir det guidning för min del. Roligt att barn och ungdomar är intresserade och vill veta vad vi gör! Det bådar gott för kommande generationer, kanske kan vi locka någon lite extra och får se en framtida forbonde?
Forbönder kommer i parti och minut nu, bil efter bil rullar in. Nya och ”gamla” ansikten. Alla lika välkomna – såklart väldigt roligt att återse de jag känner sedan förut men också väldigt trevligt med nya att lära känna. Ikväll presenterar vi alla vid vårt kombinerade informationsmöte med middag. Kuskar, hjälpkuskar, trossfolk och gäståkare. Som vanligt en salig blandning människor från olika håll och med olika ”ryggsäckar” av erfarenheter och upplevelser att dela.
Grejorna ligger nu uppackade (kan nog lugnt påstå att om det varit flyget jag skulle ta och inte foran så hade övervikten på lasten blivit nog så kostsam…..:-/ Efter möte och middag blir det en stilla kväll, ska nog försöka ta igen nån timme som jag tappade bort i natten som försvann……
/Anette Sandström
Idag är det precis en vecka tills vi startar vår resa. Än en gång ska foran från klövsjö gå till Röros. Vet ni att marknaden har gjort den fantastiska tidsresan av 163 år ? Nackhåren nästan reser sig – det är en ofattbart lång tid i sammanhanget. En tid full av utveckling i vår historia. Då hade vi inte några tunnelbanor, mobiltelefoner eller paraboler. Inga personbilar, bussar eller datorer. – Men det gick ändå ! Man reste till Röros då som nu, om än att det tog längre tid jämfört med de fordon vi vanligtvis nyttjar idag. Därför är det en fantastisk förmån att ändå få göra denna resa så autentiskt som vi ändå gör – trots att vi har en betydligt mer komfortabel resa än forna tiders forkörare.
Så med dessa tankar är jag nu i full färd med att laga, ändra, lappa och leta. Fickor där sömmen gått upp är inte bra….en päls som ska justeras, ullvantar jag stickade förra året behöver en översyn- eller ska jag hinna göra nya ? Ull är klart bäst att hålla fingrarna varma. Kängorna behöver få en rejäl omgång smorning för smidighet och att tåla eventuell väta, tur jag har nära till selmakarens verkstad vägg i vägg ! Där pågår en febril verksamhet nu – 2 hundskinnspälsar ska bli en – tålamod, envishet och gedigen kunskap krävs – och finns ! En del annat som kuskar behöver inför resan är redan klart och leverat.
Den här veckan har också programmet för den populära Forbondemessen som sker i Röros kyrka under marknaden blivit färdigt. Det är en annan del av mitt forbondeliv som kräver en del tid och många kontaktytor. Planeringen börjar på hösten, nu är vi i slutfasen med flera körlag representerade från Forbondeunionen. Den information som ska till media är sänd. Nu återstår att hålla informationsmöte på plats för alla medverkande innan genomförande. Årets tema är ”Sorger och Glädjeämnen” och det blir ett intressant innehåll kan jag lova. Vi har haft kö de senaste åren när porten öppnas – det är en trevlig upplevelse ! Du kommer att få veta mer om detta längre fram i bloggen.
Ja, som ni förstår så är nedräkningen uppe i högvarv…. Det går fort med tiden nu, mycket ska ordnas de sista dagarna innan avfärd till Klövsjö. Sena kvällar som nästan övergår till natt är snart övergångna till en söndag, måndag, tisdag…. Då beger jag mig till Klövsjö för att vara på plats inför onsdag morgon.
/Anette Sandström
Sedan i oktober har jag varje kväll när jag nattat mina hästar räknat veckor och månader. – Ja, det är min tideräkning på vinterhalvåret. Okej, jag lägger in jul- och nyårshelgerna också. De gör ju trots allt att vintern går över i ett nytt år lite fortare. Alltså, jag menar nu inte direkt att vi vandrat in i 2016. Även om så är fallet. Ett nytt år i det här tidevarvet innebär att det snart är dags för en ny resa med foran till Röros. Tiden går fort när man har roligt, och roligt har man när man får börja känna höstens intåg och därmed så smått tänka på och planera för en ny resa i februari.
Men hösten som varit började dock att spela vintern ett stort spratt kändes det som. – Ingen snö, december var varmare än juli, gröna gräsmattor och löven kvar på träden. Jag klippte persilja ute i kökslandet till julmiddagen och plockade av vintersallad! Inget var likt vinter. Tanken på att få promenera till Röros i februari började komma allt närmare.
Men, så i förra veckan hände något! Kylan kom, och efter det SNÖ! Härliga SNÖ. Vi skottade i skift i 2 dagar. Snökanonen från ryssen i öst räddade mig från farhågorna om en 20-mila promenad. Så idag har jag varit ute på en slädtur i skog och mark. Härliga känsla, allt är i sin ordning och livet går vidare, all barmark borta och fina skogsvägar fyllda av det vita glittrande täcket, sol mellan träden och -10*.
– Perfekt!
Ni förstår nu att förberedelserna alltså är i full gång inför årets resa. Det gäller såklart alla i vår förening som ska ingå i körlaget till Röros. Av forbondevänner i när och fjärran har jag fått små rapporter om vad som pågår. Kuskar tränar hästar för glatta livet, hela hösten har de fått köra med hjul, nu drar hästarna äntligen släde. En och annan päls behöver fixas, en del lagar själva – andra lämnar till selmakaren som ordnar det och en del annat som beställs inför resan. För seldon och pälsverk ska vara i full funktion, det är viktigt. Men även andra kläder kan behöva lagas, längtas ut (!!), sys in (??) eller helt enkelt bytas ut. Och så ska ju forskrinet ha ett innehåll, men det får vänta just nu. – Nu har ni fått en liten inblick i vad som är på gång, och ni som läst min blogg här på sidan känner kanske igen en del av förberedelserna.
För er som är nya läsare vill jag presentera mig lite grann åtminstone. Jag heter Anette Sandström och jag bor vid kusten i norra Hälsingland, tidigare mer än 30 år i inlandets djupa skogar och höga berg med naturen som granne. En skogskärring skulle någon säkert säga 😉
Detta är elfte gången som jag finns i en släde på väg till Röros. Men mitt ”hästliv” började långt tidigare, närmare bestämt i slutet av 80-talet. Sedan dess har det alltid funnits häst ute på min gård.
Jag har nu 2 hästar hemma – två trotjänare med 22 respektive 27 år av erfarenheter, så de stannar hemma när jag beger mig i foran. Eftersom vi alltid är två kuskar som hjälps åt i varje släde så blir det ”tömtag” för mig i alla fall. Och jag får träffa många fina hästar då jag brukar få vara lite inhoppare här och där som det faller sig. Flexibilitet kallas det visst 🙂
Jag ska nu inte berätta för mycket, men att foran går om ca tre veckor är ytterligare en högtid som förgyller livet. Jag skulle vilja kalla det ett privilegium. Under resan kommer jag att likt tidigare år delge er om vad som händer och sker under vår tur i fjällvärlden. Och vad som händer när vi är framme såklart. Ingen vet vad som väntar under resan, och det är en del av tjusningen! Det som uppstår, det både njuter vi av och hjälps åt med om det behövs. Det är förutsättningen för en lyckad foras framfart. – Ett härligt gäng utgör denna förening, en förening som startades 1981 – det betyder att föreningen fyller 35 år. En aktningsvärd ålder, men vi har ett mer än hundraårigt arv att förvalta. Så även denna resa ska vi göra vårt bästa för att upprätthålla traditionen med den äran.
Jag vill välkomna er med på resan här där ni kan följa oss. Sedan årsskiftet 13/14 har vi haft drygt 31 500 besökare här på webben – det förpliktigar : För femte året ska jag blogga och göra mitt bästa för att ni alla ska förstå vad det här handlar om, vilka upplevelser vi får och vad vädrets och naturens makter tänker bjuda på. För det är på de villkoren vi ger oss ut.
– Tid kan gå både sakta och fort, som ett barn i väntan på tomten har jag nu den 10;e februari framför mig. Då lämnar foran gårdstunet på Pålletorpet, Kyrkklockorna i Klövsjö kyrka trampas igång för fot av kyrkvaktmästarna Jon & Jon och stunden är inne ! – Till dess så fortsätter jag att laga, planera, packa/packa om, sy och se framåt.
Välkommen med i foran : I släden, i trossen eller i nattens sena timma då jag oftast skriver min blogg efter en lång dag i släden. Och till alla våra vänner i de övriga körlagen säger jag : Go´tur !
/Anette Sandström
Kuskar
Gudrun Ahlzén, Ljusdal
Gunnar Ahlzén, Färila
Jostein Edberg Moan, Svenstavik
Helén Forsgren, Hede
Patrik Hellström, Vemdalen
Magnus O Jonsson, Indal
Trond Leet, Tynset
K G Löjdahl, Brunflo
Steve Persson, Bollnäs
Thomas Rihpa, Funäsdalen
Bernt Sjöström, Tierp
Kjell Sjöström, Tierp
Lasse Styf, Hudiksvall
Einar Westlund, Hede
Lennart Östberg, Matfors
Hjälpkuskar
Leif Andersson, Tallåsen
Monica Andersson, Røros
Monica Angus, Tierp
Margit Envall, Tallåsen
Julia Eriksson, Vemdalen
Yngve Eriksson, Älandsbro
Peder Forsmark, Djurhamn
Aud Karen Leet, Tynset
Carin Edberg Moan, Svenstavik
Mats Lindquist, Färila
Solveig Asp Nilsson, Klövsjö. ½ resan
Anna-Lena Norberg, Matfors. ½ resan
Pecka Persson, Hede. ½ resan
Anette Sandström, Jättendal
Evald Jon Ström, Oslo
Marta Styf, Hudiksvall
Eva Sätterlund, Lidingö
Esbjörn Westlund, Hede
Gudrun Westlund, Hede
Laila Zetterström, Hofors. ½ resan
Alf Östberg, Hede
Tross
Solveig Asp Nilsson, Klövsjö. ½ resan
Anna Einebrant, Klövsjö
Pecka Persson, Hede. ½ resan
Roland Persson, Färila
Jens Sätterlund, Lidingö
Stig Sätterlund, Lidingö
Kjell Tjärnås, Vemdalen
Ett antal gäståkare tillkommer också under resan.
Med reservation för ändringar.
Nu är alla gästplatser fullbokade inför 2016 års Rörosresa.
Vid eventuella återbud kan det bli någon plats ledig med kort varsel. Är du intresserad så hör av dig via mail till oss.
Annars är ni hjärtligt välkomna att åka med 2017, vi brukar börja ta emot anmälningar i september.
Styrelsen
Nu finns det möjlighet att som betalande gäståkare delta på 2016-års forbonderesa till Röros marknad.
Vi startar från Pålletorpet i Klövsjö onsdagen den 10/2 kl 08.00 och kör i på Röros marknad tisdagen den 16/2 kl 12.00, i samband med öppningen av denna.
Man kan välja att delta i detta äventyr som gäståkare tillsammans med, och på samma villkor som oss forbönder, under hela resan eller enstaka dagar.
Platserna är begränsade och först till kvarn gäller, de som vill delta under hela resan har förtur till platserna.
För mera information hör av er i första hand via e-post till: info@forbonden.se eller på telefon till Gunnar Ahlzén 070- 357 99 42.
Styrelsen
Årets Forbonderiksdag kommer att bli på Ersgard i Stjørdal, det är Trøndelag Kjørelag som är arrangör.
Ni, från Föreningen Forbonden Klövsjö, som är intresserade av att delta hör av er till: info@forbonden.se eller ring Gunnar 070-357 99 42, för ytterligare info.
Senast den 18/10 vill vi i styrelsen ha er anmälan för att vi i Föreningen skall kunna anmäla oss tillsammans. Anmälan är bindande och kostnaden varierar mellan 1050 nok och 1450 nok beroende på vilket övernattningsalternativ man väljer.
Hör av för närmare information. De har gjort en program-/prisfolder som kan skickas med e-post till er som är intresserade och vill veta mera.
Lördag den 22 augusti hölls föreningens årsmöte. Ordförande för mötet var Kjell Tjärnås som svingade klubban och i sedvanlig ordning avhandlade dagordningens innehåll. Styrelsen har haft 8 möten, samt telefonmöten. 1 medlemsmöte genomfördes i maj. Medlemsavgiften fastställdes till oförändrad. En brandsyn har gjorts på Pålletorpet och några smärre åtgärder ska vidtas i form av bl a ytterligare en utrymningsväg i festlogen . Detta uppdrogs åt styrelsen.
Diskussion om uteblivet deltagande i utlysta arbetshelger lades fram, med olika synpunkter på alternativ hantering i form av ev. avgift. Detta var enbart en diskussion och inget beslut togs detta möte utan styrelsen ville i första hand höra medlemmarnas synpunkter.
Arbetsdagarna som föregick årsmötet torsdag – lördag samlade dryga 20-talet personer. Inventering av förråd och lager, pälsvård mm dokumenterades, likt att det som ska medfölja 2016 års resa är planerat.
Samtliga lokaler och utrymmen är skurade och fejade – allt från stallar till logi, matsal och torp! Gräsmattor är klippta och diken röjda, nya sittbänkar är inköpta och de provades vid middagarna då vi kunde njuta av kvällssol och otroligt vackert väder.
SIST MEN ABSOLUT INTE MINST – så kan vi vara mycket stolta och glada över att Pålletorpet nu fått en riktig ”makeover” under sommaren! Nya fönster med de gamla glasen isatta, ny dubbeldörr målad i originalkulören efter gamla upplagan samt överfönster som släpper in ljus i hallen, och hela huset är tilläggsisolerat med ny fin panel. Pålletorpet är nu en riktig pärla med sin nya röda lysande fasad. – Allt detta är påbörjat i maj då arbetshelgens deltagare rev gammal panel och städade upp, och avslutat i augusti. Det fina snickeriarbetet har gjorts av Partik Hellström, Vemdalen och vi TACKAR för det fina arbetet !
Som slutkläm på denna arbetshelg hölls Öppet Hus med underhållning. Därtill serverades kaffe och tårta till alla besökare, vilket visade sig bli fler än vad vi hade sittplatser ! Många bybor och andra intresserade ville se det ”nya” Pålletorpet. Sång och musik framfördes till applåder av Jon och Erika, samt, om än i mindre musikalisk förmåga (?), ”Forbondekören” som sjöng Forbondesången där Jämtar, Härjedalingar och Hälsingar tonade in i gemensam klang och glädje över en trevlig kväll i gemytlig stämning bland bybor och forbönder.
Styrelsen tackar alla för medverkan och deltagande i samverkan och önskar alla välkommen till vårt fina Pålletorp!
/Anette Sandström
20-22 augusti 2015
Plats för mötet: Pålletorpet i Klövsjö
Program lördag 22/8:
*Kolbullelunch kl. 11.00 och middag kl. 16.00 för de som deltar i arbetet på torpet
*Årsmöte kl. 17.30
*Från kl. 18.00 öppet hus och visning av vårt fasadrenoverade torp, kaffe tårta och underhållning av Jon, Erika och Anders.
På arbetshelgen i maj påbörjades renoveringen av fasaden och fönsterbyten på torpet. Tyvärr var uppslutningen dålig, deltagarantalet varierade mellan 5 och 15 personer under helgen.
Nu hoppas vi på bättre uppslutning under denna arbetshelg som börjar på torsdag eftermiddag. För det är mycket som måste göras, bland annat skall torpet ställas i ordning både inom- och utomhus efter renoveringen, sen är det gräsröjning och pälsvård samt sortering och uppläggning av taktegel m.m.
Det finns som vanligt både små och stora arbetsuppgifter – så det finns något som passar alla.
För Er som deltar i arbetet kommer det att finnas mat även under fredagen. Men vi vill gärna veta hur många som kommer. Så därför måste ni som planerar att ställa upp och arbeta för föreningen samt äta och övernatta på torpet meddela Gudrun Ahlzén, tele 070-693 31 84 eller Anna Einebrant tele 076-806 66 48 eller via e-post info@forbonden.se senaste den 9/8.
Till de som ställde upp och arbetade i maj och dessutom bidrog till den goda stämningen vill vi rikta ett stort TACK!
Fortsatt trevlig sommar och hoppas att många möter upp!
Väl mött på Pålletorpet!
Hälsningar Styrelsen
Vi träffas på Pålletorpet, veckoslutet torsdag 21- söndag 24/5.
Den årliga vårträffen innehåller både sedvanligt medlemsmöte och att vi påbörjar det renoveringsarbete av torpet som Årsmötet 2014 enhälligt beslutade ska genomföras. Det blir olika arbetsuppgifter, både små och stora, så det finns något som passar alla. Det är mycket som skall göras bl a rivning av ytterpanel och uttag av fönstren på torpet, pälsvård, städning (både inom- och utomhus), rivning av hage m.m.
Luncher och middagar serveras i sedvanlig ordning under helgen.
Medlemsmöte hålls ca kl 18.00 på lördag, middag serveras därefter.
Synpunkter/förslag skall lämnas in till styrelsen för vidare diskussion på medlemsmötet, eventuella beslut tas på årsmötet i augusti. Skickas skriftligt till: Kjell Tjärnås, Rundkvistv. 8, 840 92 Vemdalen. Senast den 1/5 2015
Vi behöver veta hur många som kommer att delta i arbete och måltider samt övernatta på Pålletorpet under denna helg. Meddela detta till någon av nedanstående senast en vecka före, dvs 14/5.
Anna Einebrant tele 076-806 66 48 eller
Gunnar Ahlzén, tele 070- 357 99 42 eller via e-post info@forbonden.se
Vi hoppas att många av er möter upp då det kommer att behövas att vi alla hjälps åt för att vi skall kunna hålla vårt fina torp i gott skick !
Välkomna till en trevlig helg på Pålletorpet !
Hälsningar Styrelsen
/Anette
Fredag den 10 april hålls kvällstrav på Östersundstravet. Fyra lopp för svenska och norska kallblod finns varav ett är s k montélopp. Första start 18.15.
Med Föreningen Forbonden i Klövsjö i spetsen sponsrar forbönderna ett av travloppen tillsammans med Jämtlands forbönder och Hälsinglands forbönder. Medlemmar i dessa föreningar är välkomna att besöka stallbacken denna kväll. Jämtlands forbönder finns på plats och serverar kolbullar !
För program och ytterligare information :
www.travsport.se eller www.ostersundstravet.com
Styrelsen genom
/Anette
Föreningens torp i Klövsjö, Pålletorpet, kommer att genomgå renoveringsarbeten under sommaren. Huvudbyggnaden är i behov av ny fasadbeklädnad och panel. Årsmötet 2014 har enhälligt beslutat att underhållsarbetet påbörjas under senare delen av maj månad och kommer att pågå under större delen av sommaren. Uthyrning av torpets lokaler och utrymmen kommer därför ej att vara möjligt under perioden då fastigheten ska betraktas som byggarbetsplats och inte ses som tillgänglig för besökare. Arbetet kommer att ske med såväl föreningens ideella krafter som anlitad entreprenör. Mer information om kommande renoveringsarbete meddelas senare för medverkan av föreningens medlemmar.
Styrelsen
/genom Anette
Nu är den över för denna gång, denna årets stora händelse för många av oss!
Nu är vi alla hemma igen. Hästarna får vila ut i sina egna stallar och hagar efter att tålmodigt ha sett till att vi fått denna fantastiska slädfärd till Rørosmartnan. Folket har fått sova ut i sina egna sängar och byta ut vargskinnspäls och vadmal mot lite smidigare och modernare kläder.
Jag tror att alla med mig känner på samma sätt; saknaden efter gemenskapen och värmen med varandra och hästarna, alla glada skämt och skratt, sången och musiken, naturen och vyerna över skogar och fjäll, alla fina samtal med båda gamla och nya vänner.
Saknar gör man också folklivet och handeln på Rasmusgården, för att inte tala om doften av kolbullar och nykokt kaffe och Evas sång.
Minnena av allt detta och mer därtill, är jag övertygad om, kommer att finnas kvar under hela året hos oss alla. Små guldkorn att plocka fram och drömma sig tillbaka till då och då under hela året… längta till nästa års resa… börja planera för sig själv och hästens träning.
Med dessa små reflektioner vill jag och övriga styrelsen rikta vårt VARMASTE OCH STÖRSTA TACK TILL ALLA som på ett eller annat sätt deltagit på 2015-års resa!
Som vi brukar säga ingen nämnd – ingen glömd! Men för att nämna några: hästar, kuskar, hjälpkuskar, tross, gäståkare, knallar på Rasmusgården, spelmän, ni som trampat och dragit ut snö på våra färdvägar och ni som upplåtit stall och husrum åt oss alla.
Utan Er och många fler hade det ej varit möjligt. Tack!
Styrelsen, genom Gudrun A
Nu är martnan verkligen igång ! I alla färdasgårdar råder en sjudande aktivitet. Det pratas och köpslås, handlas och skakas händer överallt. Personer som stöter ihop kanske inte har träffats på länge, men till martnan åker många och chansen är stor att man träffar på någon gammal bekant.
Jag går genom folkvimlet som väntar på att forböndernas alla färdasgårdar ska slå upp portarna. Det är onsdag och det betyder att de sista förberedelserna inför den årliga forbondemässan i Röros vackra kyrka ska ordnas. Forbondemässan hålls nu för 8:e året och det har blivit populärt.
Det arbete som påbörjades med mässan i november ska nu slutföras, så alla medverkande från de olika körlagen är kallade till möte på kyrkokontoret där präst Harald bjuder på kaffe och vi lägger de sista punkterna i programmet. Med temat ”Livets dans” har vi satt ihop ett fullspäckat program där bland annat många ungdomar kommer att framföra musik och sång. Den yngsta är en liten flicka på 8-9 år, som spelar dragspel tillsammans med sin far. Låten heter ”Lilla pappa” – och det visar sig att hon skrivit den själv som julklapp till pappa.
– Här visas verkligen hur forbondekulturen ger ungdomar möjlighet att få med sig olika färdigheter. Att resa med häst och släde och lära sig vad det innebär (även om de inte varit med på hela turen de små barnen). Att få lyssna till alla spelemän, att klä sig i vadmal och skinn, att leva enkelt. Allt detta har de flesta barn och ungdomar inte möjlighet till idag. – Vi kan tycka det är unikt, då, när det var så man levde var det inte det man strävade efter. Men tack vare att vi håller detta vid liv kan vi ändå föra kunskaper vidare till nästa generation. Det är stort.
Martnasgatorna är helt fyllda när jag kommer ut från mötet. Jag försöker att slingra mig ner mot Rasmusgården, vår färdasgård. Där brinner elden, svenskt kokkaffe serveras till alla besökare och Eva sjunger vid brasan. Gamla visor som ofta blir en allsång. Jag hör henne ända in där jag sitter vid det lilla slagbordet. Vi steker kolbullar som är väldigt omtyckta, många kommer särskilt in varje år för att få äta en kolbulle med lingonsylt.
Våra hantverkare är på plats och både täljer, målar, snidar och gör luffarslöjd. Till försäljning har vi pälsar, skinn, mössor, skakelklockor, vår egen bok ”Forbönder nu och då” som vår grundare Jöns Fahle´n skrivit för att sprida kunskap om forbondekulturens liv och leverne. Marknadskarameller från hälsingland går som smör i solsken och disktrasor i lin är en stor succé. – Som ni ser håller vi hårt på att vår färdasgård enbart har hantverk och naturmaterial.
Nu är kvällen inne och jag är på plats i kyrkan 17.30 för att hjälpa till med förberedelserna till mässan. Mässan börjar 19.30 så det finns tid att lösa de sista funderingarna. När klockan är 18.15 står redan de första åhörarna utanför kyrkporten ! Allt är på plats och 19.00 öppnar vi dörrarna. Folk VÄLLER in, det blir fullt upp att dela ut program och hälsa välkommen för mig och Lill, Dalarna-Femunden körlag. Sedan börjar mässan och skakelklockorna klingar fint. 3 forbönder har gått ”klockarekurs” strax innan och det fungerar ! Årets tema ger så många möjligheter och som jag sa tidigare så är många barn och ungdomar involverade. Det går inte att räkna upp allt, men ett av inslagen ska också nämnas lite mer ; dansparen i 3 olika åldrar ; gammal, medelålders och ungdom/barn. Den yngste dansaren är en liten herre på 12 år, vant tar han polskedansen i kyrkgången så de svävar fram. Till detta trallas en polska av Monica från vårt körlag – väldigt fint arrangemang. Mässan inleds också med bockhorn och kulning – egentligen kan jag bara säga att den som inte var där missade en fantastisk mässa. Nu återstår efterarbetet – att räkna kollekt.
Summan går till forbondeunionens konto för utgifter som är gemensamma för körlagen.
Nu är det sedan marknad fram till lördag kväll (eller kanske söndag morgon 😉 ??? ) Det spelas i var vrå i alla gator, skoj och skratt ekar mellan husen, nasare som säljer verkligen allt mellan himmel och jord – här kan alla hitta något, 70 000 -80 000 personer är presumtiva kunder. Forbönder som samsas i färdasgårdarna och där himlen är taket, i stjärnenatten kommer vi som är kvar i kväll att stänga porten för att sitta runt elden på renskinnen, grilla korv, koka kaffe och umgås. Det brukar vara en väldigt trevlig kväll. Resan har gått bra, vi är framme, alla hästar på plats i sina stall och mässan har återigen fått många positiva återkopplingar från de som var där om att vi måste fortsätta arrangera detta. – Vad mer kan en enkel forbonde från Sverige begära ?? – Inget !
Så nu hoppas jag att ni läsare som följt med på resan här har fått åtminstone en liten inblick i vad vid har för oss, hur det kan vara att ge sig ut på resa över fjället – inte med okänt mål men att aldrig veta som kommer att hända. För händer gör det – dock har vi aldrig råkat ut för något som inte ordnat sig, som sagt finns alltid någon som kan. Med den tryggheten är det aldrig något problem och det tar vi återigen med oss hem i skinnryggsäcken inför nästa års resa. Nu, gott folk, ger jag mig ut i martnaslivet veckan ut !
– Om du nu skulle tycka det vore roligt att någon gång få åka med på resan någon dag eller hela turen, så kan du sända oss en intresseanmälan på vår e-post ; info@forbonden.se
När hösten kommer blir du kontaktad inför forbonderesan 2016. Till dess kan du stödja vår förenings arbete genom medlemskap 2015, det kostar 200 :- . Information om det hittar du här på sidan. Vi finns också på www.facebook.com/föreningenforbonden
Välkommen till vår förening, som stödmedlem, aktiv forbonde eller läsare ! Tack för att du läst min reseberättelse, kanske du är en av alla de som intresserat hört av sig under resan – ni är många som följt oss. Det är vi glada för !
Till sist –Vi Möts Efter Vägarna– håll tummarna, håll utkik och håll farten så håller vi hästen ! 😉
/Anette Sandström