Sovmorgon innebär inte alltid att man sover – vi är nu så vana att kliva upp i ottan att många ändå är uppe och tassar i mörkret mellan madrasserna som ligger utspridda över hela golvet. Det är trångt om utrymme däremellan och det gäller att veta var man sätter ner foten….Efter frukost börjar den vanliga rutinen ; mockning, städning, disk, kuskarna ser över seldon och kälkar, och många tar en sväng ned till Funäsdalen city. I Funäsdalen har en gondolbana byggts upp till funäsbergets toppstuga, vi var flera som testade detta att se byn från ovan. – Högt var det, de skotrar som syntes på sjöisen nedanför var att jämföra med myr-storlek….. ett och annat fynd inhandlades när vi åter var på marknivå, liksom att matförrådet behövde fyllas på. – Jag har ju sagt att forbönder äter som hästar! Tillbaka i Ljusnedal återkom även de som besökt knivmakaren i Bruksvallarna, Torgny Ode´n, för att se på det fina hantverket. En dusch, en stunds vila och sedan middag gör susen ! Vilodag är det ju – men faktum är att Matmamma inte har någon vilodag. Under tiden har hon stått vid grytorna. En god kycklinggryta serveras, och så dyker kvällens överraskning upp ! Tre musikanter intar bygdegården och sen spelas det till sen kväll. Och det är riktigt riktigt bra ! De tre musikanterna Jon Olofsson, Erika Svedberg och riksspelman Anders Olofsson förgyllde verkligen vår kväll med både sång, musik, historier – och allsångs-ledarkurs för vår ordförande Gunnar och Matmamma Anna. I slutprovet fick en andra omgång genomföras innan det blev godkänt då en allsångsledare också behöver kunna matematik ,,,,  😉 Imorgon väntar en ny dag med utvilade hästar och kuskar  – nu är det dags att inta ”min säng” och krypa till kojs. Vi får se vad morgondagens sträcka ska innebära och ge, det vet man aldrig i förväg. /Anette  

Denna dag började med en sovmorgon, frukost iordningsställdes av två ”trossare”, medan vi andra fick sova lite längre. Sovmorgonen innebar att jag inte behövde kliva upp förrän 05.15. Skönt att få ligga och dra sig lite när andra är uppe och stökar. Man kan lyssna på allt mummel och alla tokiga kommentarer som börjar så snart mer än 2 personer är uppe på benen – högt i tak kallas det visst och skämt finns i uppsjö. Inga morgonsorger här inte. Foran startar i gryningen och det är fortfarande mörkt. I Långå bjuder byborna på den fina traditionen att tända marschaller utmed byvägen där vi sakta går vägen fram. Man undrar hur det ska gå med föret idag. Fortfarande barmark så det gnistrar av järnet under kälkarna ! Men som tur är finns hjälpen nära, en närboende traktorförare kontaktas som förstår läget. Alltså står han beredd när foran kommer till asfaltvägen. Med en traktor framför foran, därefter vår varningsbil med ”saftblandare” på taket som en signal om hästar på väg, hela foran och bakom en följebil också med ”saftblandare” på taket går hela rasket ut på riksvägen. Vi syns alltså ! Och ingen ska kunna undgå att det finns hästar på vägen. Då kommer ett utryckningsfordon – från Sveg ! Nämligen polisen som fått en anmälan om att en traktor plogar fram snö på vägen….. (hahaha…;-) Jaha, tänker både poliserna och vi. Turister har bråttom och kanske inte antingen hinner se foran utan bara traktorn, eller så har de inte tid att vänta på sin tur i kön…. Polisen vet ju vad det handlar om sedan tidigare år, så mer än så blir det inte och de skrattar när de vänder åter till Sveg. – Detta har hänt förr, så vi tar det med ro. I detta tidevarv har vi ju ett annat tempo än skyndande bilister,,,,,, Det vi vill fokusera på är att RIKTA ETT STORT TACK TILL TRAKTORFÖRAREN som la en perfekt snöbana på vägkanten åt oss. När foran kommit till Rörån utmed den stora Lossendammen har vi i trossen dukat ute till ”Lossen Drive in Hamburger Bar” dvs ett gäng höbalar blir bardisk, murika-hällen grill och det blir linneduk på! Hungriga forbönder köar och mumsar om vartannat. Nu är slutmålet Ljusnedal och det blir en fin körväg genom skogen utan övrig trafik. Till Ljusnedals kyrka invid Ljusnan kommer foran fram i mörkret kl. 18.00 och kyrkklockorna ringer välkommen, alltid en mäktig känsla ! Kvällen går i festens tecken med 3-rätters middag, väldigt god mat ska ni veta. Eftersom vi har vilodag imorgon kan vi vara uppe längre än vanligt. Vi har också flera gäster från byarna runt omkring, och det berättas historier till höger och vänster, mer eller mindre små ”fräckisar” skapar goda skratt och hög stämning. Natten blir sen men vad gör väl det – det är ju sovmorgondags nästa dag. /Anette

Denna dag började med en sovmorgon, frukost iordningsställdes av två ”trossare”, medan vi andra fick sova lite längre. Sovmorgonen innebar att jag inte behövde kliva upp förrän 05.15. Skönt att få ligga och dra sig lite när andra är uppe och stökar. Man kan lyssna på allt mummel och alla tokiga kommentarer som börjar så snart mer än 2 personer är uppe på benen – högt i tak kallas det visst och skämt finns i uppsjö. Inga sorger här inte! Foran startar i gryningen och det är fortfarande mörkt. I Långå bjuder byborna på den fina traditionen att tända marschaller utmed byvägen där vi sakta går vägen fram. Man undrar hur det ska gå med föret idag. Fortfarande barmark så det gnistrar av järnet under kälkarna ! Men som tur är finns hjälpen nära, en närboende traktorförare kontaktas som förstår läget. Alltså står han beredd när foran kommer till asfaltvägen. Med en traktor framför foran, därefter vår varningsbil med ”saftblandare” på taket som en signal om hästar på väg, hela långa foran och bakom det en följebil också med ”saftblandare” på taket går hela rasket ut på riksvägen. Vi syns alltså ! Och ingen ska kunna undgå att det finns hästar på vägen. Då kommer ett utryckningsfordon – från Sveg ! Det är polisen som fått en anmälan om att en traktor plogar fram snö på vägen….. (hahaha… ;- ) Jaha, tänker både poliserna och vi. Turister har bråttom och kanske inte antingen hinner se foran utan bara traktorn, eller så har de inte tid att vänta på sin tur i kön…. Polisen vet ju vad det handlar om sedan tidigare år, så mer än så blir det inte och de skrattar när de vänder åter till Sveg. – Detta har hänt förr, så vi tar det med ro. I forbondens tidevarv har vi ju ett annat tempo än skyndande bilister,,,,,, Det vi vill fokusera på är att RIKTA ETT STORT TACK TILL TRAKTORFÖRAREN som la en perfekt snöbana på vägkanten åt oss. När foran kommit till Rörån utmed den stora Lossendammen har vi i trossen dukat ute till ”Lossen Drive in Hamburger Bar” dvs ett gäng höbalar blir bardisk, murika-hällen grill och det blir linneduk på! Hungriga forbönder köar i rad och mumsar om vartannat. Nu är slutmålet Ljusnedal och det blir en fin körväg genom skogen utan övrig trafik. Till Ljusnedals kyrka invid Ljusnan kommer foran fram i mörkret kl. 18.00 och kyrkklockorna ringer välkommen, alltid en mäktig känsla ! Då ska hästar på stall, matas och vattnas, filt på om de är svettiga, slädar plockas ur och förberedas för nästa resdag. Kvällen går i festens tecken med 3-rätters middag, väldigt god mat ska ni veta. Eftersom vi har vilodag imorgon kan vi vara uppe längre än vanligt. Vi har också flera gäster från byarna runt omkring, och det berättas historier till höger och vänster, mer eller mindre små ”fräckisar” skapar goda skratt och hög stämning. Natten blir sen men vad gör väl det – det är ju sovmorgondags nästa dag. /Anette

Som jag nämnt i tidigare blogginlägg har vi haft besök av SVT Jämtland, här kan ni se reportaget /Anette http://www.svt.se/nyheter/regionalt/jamtlandsnytt/med-hast-till-roros

Idag har jag hoppat in i trossen istället för i släden, ni vet, omväxling förnöjer ! För er läsare som inte är så insatta i vår organisation – eller vad vi ska kalla den –  finns det faktiskt en struktur i det kaos som kan upplevas när omkring 50 personer ska samsas dygnet runt. Jag ska berätta lite mer snart, men som sagt ingår jag i trossgänget. Tidig morgon var det idag, frukosten ska stå klar 05.30. Alltså kokades 40 ägg, ett antal pannor kaffe och många liter fil kom fram ur kylen, pålägg mm plockades på löpande band. Forbönder äter som hästar ska ni veta ! Ni har väl hört talesättet sådan herre sådan hund ? Här kan man gott säga sådan häst sådan kusk 😉 När ”patrasket” – jo de ser så ut – åkt med foran börjar det verkliga jobbet för trossen. På schemat står då mockning efter alla hästar i stallar, madrasser bärs över gårdsplanen till nästa byggnad, upp på övervåningen och in i en garderob – 45 st !. Packning av Matmamma Anna´s ”resekök” (som består av allt från grytor, slevar, ett antal kaffebryggare, backar med mat, gasoltub – ja ett resekök som inte fattas något ska ni veta – vi lastar det i en hästtransport – då förstår ni digniteten. Under tiden har foran nått fram till Hedeviken där dagens första stopp sker. Som tur är har de fått fin hjälp av en bybo som med sin traktor plogat FRAM (!) snö PÅ (!) vägkanten så de tar sig fram – det är ju bar asfalt annars. Jag har lovat att här och nu framföra ett stort tack till denne man för fin insats som var till stor hjälp – TACK ! Vi hinner precis dit för att se när foran kommer fram. Och även om jag flera gånger besökt den fina lilla handelsboden Trosavik fylld av hantverk så är det alltid trevligt att se vad de har. Dessutom serveras goda smörgåsar och förmiddagskaffe. En och annan släde får en översyn, vilket måste börja med att all last plockas ur ; Fällar renskinn, forskrin, hösäck, havrebinge, hästfilt, sittskinn osv osv. Kälkarnas kätting behöver sträckas – bilar får punktering, det slipper vi, men slädar behöver justeras och lagas de också ibland. Mannar kommer till hjälp och släden stjälps upp, skiftnycklar och yxskaft svingas i ett huj och vips är det fixat. Samarbete i gänget är a och o, och det finns alltid någon som kan ! Nu tar nästa pass vid, och vi får en ny resenär med oss : TV Jämtland ska följa med oss i slädarna för att sedan förmedla vidare vad vi håller på med – och inte minst varför. Det är ju ett av våra huvudsyften med denna resa. Att hålla traditionen vid liv och föra den vidare, ett sätt också att förära våra föregångare deras slit och arbete i ett hårt liv. Dock på helt andra villkor var de var mer eller mindre tvungna att köra dessa for-resor för sin överlevnad. Det kan vi ju inte påstå att vi är, men vi vill ändå visa på historiens viktiga budskap. Idag har vi det så enkelt, man ska inte glömma dåtidens arbetare. Trossen förflyttar sig till Hede, veterinärbesiktning väntar. Hede veterinärstation står redo att undersöka varje häst så stoppet blir långt. En av hästarna har fått ett litet sår på benet, men inget som veterinären tycker är så farligt. Passkontrollen godkänner också alla hästar – ni vet väl att hästar har pass ? Det är faktiskt bara de som passkontrolleras – vi tvåbenta ser de inte ens åt ! Annat det än när man reser på nutida vis med jet över världen …. Men kanske man tänker att skulle det finnas någon misstänkt skurk här så lär de hinna ikapp oss !! 😉 Föret för foran har varit tungt idag, men på eftermiddagen hittar man en ny körväg, Kyrkvägen, som var till stor förnöjelse. Slutmålet för dagen är Långå och där ska stallas in i 2 olika stall. Det är tur att vi har så snälla bybor härute i byarna som upplåter sina stall. Vi kan inte nog tacka för det, så viktigt som det är att få stalla in hästen vid dagens slut. Foran kommer fram efter att mörkret infunnit sig. Till middagen får vi fint besök av riksspelman Alf Jönsson & Co som underhåller med fina låtar på fiol, dragspel och bas ! Bland annat får vi höra Forbondepolska – en låt de tillägnar oss ! Det känns stort och högtidligt. Natten infinner sig och dagen är slut. Vi säger God Natt ! /Anette

Dagen är inne, starten har gått ! Det lilla ”virrvarr” som brukar kunna uppstå denna morgon var inte av samma ”kaliber” som tidigare – trots att vi var fler personer är vanligt. Allt gick lugnt och fint, alla var klara i tid och inga missöden som att någon glömt något i sista stund. Kyrkklockorna ringde och då gick häst efter häst lugnt ut på väg och till slut var hela foran igång. MEN, ni som har läst det första inlägget som jag skrev i mitten av januari kanske minns detta;   Jo, jag skrev nämligen att om vi har otur så kanske snön tinar bort. – Man ska inte säga så, för det var precis så det var. Underlaget var tungt och strävt, asfalten var bar och gruset skar kompromisslöst mot kälkarnas medar, hästarna drog ändå duktigt på. För att underlätta för dem blev det en rask morgonpromenad för oss tvåbenta, vi klev av och gick bredvid. Fjällgårdens värdfolk väntade oss som vanligt ute på gården. Vatten serverades i hinkar till törstiga hästar som fick hö och vila. I år har denna gård öppnat dörren för oss i 35 år !! En liten och enkel tack-ceremoni, så som forbönder gör, framfördes och en liten minnesgåva överlämnades. Färden gick vidare och vi var glada att få fortsätta på skoterled och snötäckta småvägar fram till Karl XII väg. Den delade sig – och så blev det kanske inte riktigt som tänkt var. Vi upptäckte det en bit längre fram då den branta delen närmade sig. – Det blev en riktigt slingrig rodelbana att ta sig ner för, allt går om man tar det lugnt.  Häst efter häst. Väl nere på ”platt” mark blev det däremot lite besvärligare. Ni som följt oss tidigare år här i berättelserna vet att vi gärna räknar in en och annan tipp vilket betyder att aktuell kusk bjuder tårta. – Så just nu ligger vi på totalt 4 + vad gäller tipptårtorna 🙂 Framme i Vemdalen väntade ovanligt många på oss. Vi var sena då allt tagit lite längre tid och vi även fick leta en annan påfartsväg in i byn då snön var helt osynlig igen … Utanför pizzerian bars flera glöggbrickor ut, tack för det ! Det var varmt & gott efter ”rodelbane-nedstigningen”. Hembygdsgårdens innergård fylldes sedan av hästar och slädar, en genuin och fin gård med många vackra byggnader i solbränt timmer och omgärdade av gärsgård. Inkvartering i byns samlingslokal väntade, liksom middag och så kvällens överraskning : Den lokale ”Provinsialläkarens nyöppnade mottagning”. Den fösta patienten knackade på, vilket visade sig vara f d Fröken Sverige i unga år, ” Yvonne Ryding herself ” uppenbarade sig. Dock tyckte vi hon var sig lite olik, krokig, vithårig och med väldigt stor näsa,,,,, och inte minns vi att hon brukade ha huckle på huve´t heller… Nåja, behandling ville hon ha och behandling fick hon – huruvida det verkligen var en åkomma eller ej kan man bara ana, men uppenbarligen gillade hon den och doktorn fick vänligt men bestämt ge beskedet att till slut fick det vara nog. Behöver jag säga att vi tjöt av skratt ??   Tack Kjell och Alf  😉 ! Men nu, kära läsare ska vill jag att ni ska få ta del av vad en av våra gäståkare vill förmedla till er här nedan : ” En förstagångs” gäståkares tankar. ” Mina tankar om en första etapp med hästälskande forbönder som vill hålla liv i denna historiska tradition vill jag berätta om. Till min egen förvåning tackade jag ja när en vän frågade om jag ville hänga med på en forbondetur . Jag har själv ingen erfarenhet av hästar, bortsett från att man fick åka med på hölasset som barn med morfars arbetshäst Regina,. Jag trivs med friluftsliv så jag såg chansen att få vistas utomhus och få ett avbrott i arbetsveckan från tangentbord och dataskärm. Mycket pirr i magen var det när vi anlände till Klövsjö och anslöt till det glada gänget som spred positiva energier omkring sig. Det var en skojsam ton svenskar och norrmän emellan då flera av gästerna var från Norge. Vilka förväntningar jag hade är svårt att säga. Men den denna upplevelse har överträffat allt jag hade kunnat tänka mig. Man har blivit varmt välkomnad med tydlig information om dagens upplägg. Det finns en otrolig logistik som verkar genomtänkt i minsta detalj, liksom raster med varma drycker och mat som lagats med omsorg och kärlek och med inslag av lokalproducerat. Känslan att klappa en mjuk varm hästhals och ta på den mjuka mulen när den snusar tillbaka och blicken man möter i vackra hästansikten – den känslan är väldigt uppfyllande. Man blir varm och tillfreds. Tempot under färd blir meditativt och man varvar ner och slappnar av. Slutsaten av denna upplevelse är att den helt klart hamnar på listan med de bästa äventyr jag hittills upplevt och jag skulle gärna åka med igen. – Rekommenderas starkt ! ” /Monica Hemå –          Ja, så säger Monica om denna dag. Vi bugar och tackar ödmjukt för fina omdömen ! Imorgon väntar en ny dag och vi får se vad den har att bjuda på ! /Anette    

Så är det då dags – dagen att samlas inför avfärd är här. I ottan kliver vi upp och styr kosan mot Klövsjö och vårt eget Pålletorp. När vi kommer dit är det redan många på plats. Bara att lasta ur bilen tar en stund, att hälsa på alla en stund till, och att sedan installera sig, packa upp och äta lunch är precis vad som hinns med innan det är dags att fortsätta till Norge för att ha bilen lite närmare till längre fram. Alla vi som gör detta åker gemensamt buss tillbaka till Klövsjö – stämningen på bussen är hög, även om ett och annat huvud nickar till en stund….det har varit en tidig morgon och bilen står nu på 470 km räknat från starten imorse. Sen eftermiddag har alla kommit, och det är dags för informationsmöte om vad som komma skall. Många har varit med förut, men som alltid är det nya ansikten att lära känna, svenska och norska. Fördelning i slädar, tider och vad som gäller framförs. Vi får underhållning av allas vår Seve, 86, som kommer troget med dragspelet i sin hand. Han spelar och sjunger, pratar och skämtar. En forbonde som varit med förr – om mycket – inte bara föreningens alla resor. Som erfaren hovslagare och skogens man har han många berättelser. Han var också en av de första som körde denna resa till Röros 1981.  Eva sjunger fina visor och vi äter en god middag som inte går av för hackor – hemgjord värmlandskorv, kokta rotsaker och senapssås. Nu har alla hittat ett krypin, det är trångt på torpet inatt – och trivsamt ! /Anette

En vecka kvar. En vecka av väntan, längtan och planering i slutskedet. Rapporter från olika håll om läget från tross, kuskar och hjälpkuskar som ska delta i resan visar att det är aktiviteter långt över vad dygnet har timmar…. Bland annat vår MatMamma Anna som ser till att vi duktigt äter ordentligt under resan är nu fullt upptagen med att röra i grytorna. Att laga mat åt nästan 50 personer dag för dag under hela resan kräver planering och framförhållning. Andra rapporter säger att nya skodon inköpts, att nyinköpta tömmar inlämnats till föreningens selmakare för färdigställande med handsytt läder och att små funderingar över hur man ska lösa transporter av bilar hit och dit pågår, – ingen vill ju promenera hem tillbaka från Röros när så är dags. Ja, nu är vi verkligen nära – och som sagt – nedräkningen har börjat. Vi ser det också hos er besökare här på hemsidan. Antal besök har ökat markant den senaste tiden. Vi tycker förstås att det är trevligt att ni är så många som följer med oss i vad som händer och sker, redan nu! Som ett litet tips kan jag meddela att du som läser här också kan hitta oss på facebook – så moderna forbönder vi är – våra flinka ungdomar sköter detta så bra när vi ”gamlingar” sitter i släden ! Kika in även där när du har lust www.facebook.com/ForeningenForbondenKlovsjo Ha de bäst – snart går foran med varje släde och häst ! /Anette

TUR ja ! Det är tur att vi snart ska få uppleva de vita vidderna igen ! De stora vita vidderna med sina toppar. –Nej, det är inte mjukglassen från i somras det handlar om. Även om den var god och frestande då, då när det var hett så man nästan försmäktade och snö var långt långt bort. Nej, jag talar om VIDDERNA ! De stora, höga, toppiga och mäktiga vidderna på vår väg till årets marknad i Röros. De som turligt nog vakar över oss när foran går fram genom landskapet, det går en ”il” genom kroppen när man tänker på det. Alla dessa upplevelser av naturen, djuren – men också människorna, hästarna, musiken, skratten och skämten. Det är tur man har minnen att se tillbaka på. Men det är också tur att det snart är dags igen ! För förberedelserna är i full gång ska ni veta.Så i stugor, skrymslen och vrår pågår nu allt ifrån smörjning av seldon, passning av midjemått i kjolar och byxor (kan ju ha ändrats från förra året :/  …),  planering av förplägnader och stickningarna är nog inne på sista varvet för nya ullstrumpor. Hästarna ska nu vara i ”toppskick” inför resan, de har tränats länge och nu närmar det sig. Forbondemässan i Röros som hålls av Forbondeunionens alla körlag ska också planeras och förberedas – också det pågår och vi kan utlova ett väldigt fint program på temat Livets Dans! Så, som ni förstår är det fullt upp. Som vanligt, de senaste åren, kommer jag att blogga vartefter foran rör sig framåt utefter vägarna. Ni som är trogna läsare vet redan lite om mig – men det finns nya läsare och nya nyheter : Jag som skriver och berättar för er här heter Anette, och är aktiv medlem i föreningen sedan 2005, ni förstår, när man börjat i den här föreningen vill man inte sluta. – Jag har 2 hästar här på vår gård. På resan är jag hjälpkusk, detta eftersom vi alltid är 2 kuskar/häst. Jag brukar också hoppa in och hjälpa vår tross – det betyder att mina små rapporter kan ge er lite ”inside” om vad som händer där. Privat har jag flyttat ! – Från de stora djupa inre skogarna tog jag pick och pack, sambo, mina 2 hästar och landade ute vid havet. Fortfarande i Hälsingland, så det är inget långt ”skutt”. Men ändå – Utifrån det är det lite mer att tänka på inför kommande resa ; vart ligger allt som behövs ? vilken låda är pälsmössan i ?  vilken kista ligger ullvantar och sjalar i ? och vart är kistan ?? Vart sjutton är benvärmarna – ja, ni förstår, helt enkelt är det inte. Har jag tur har det följt med i flyttlasset. Men var så säker att oavsett :  Onsdag morgon kl 08.00 den 11 februari står jag på ”startlinjen” när foran börjar ännu en tur över vidderna till Röros! – Då ringer kyrkklockorna i Klövsjö kyrka som en hälsning om en fin resa och välgång. Och hjärtat värms vid tanken att vi är på väg igen. Ja, det är TUR att vi har olika årstider . En vinter utan en tur till Röros över vidderna är inte en vinter. Men vi kan ju ha O-tur på turen också, tänk om snön tinar undan ? Tills vidare : Istället för att få en tur i den oturen så hoppas vi nu på en riktig tur-resa ! Välkommen med på färden med ”direktrapporter” från släden. /Anette Sandström    

Kuskar Gudrun Ahlzén, Ljusdal Gunnar Ahlzén, Färila Jostein Edberg Moan, Svenstavik Janne Fack, Järvsö Patrik Hellström, Vemdalen Annika Jonsson, Brunflo K G Löjdahl, Brunflo Thomas Rihpa, Funäsdalen Lasse Styf, Hudiksvall Kjell Sjöström, Tierp Einar Westlund, Hedeviken Lennart Östberg, Matfors   Hjälpkuskar Monica Andersson, Røros Ing-Britt Axelsson, Svenstavik Lennart Bergman, Västervik Peder Forsmark, Djurhamn Carin Edberg Moan, Svenstavik Ann Eriksson, Svenstavik Reneé Johansson, Frösön, Mats Lindquist, Färila Anna-Lena Norberg, Matfors Anette Sandström, Jättendal Bernt Sjöström, Tierp Evald Jon Ström, Oslo Marta Styf, Hudiksvall Eva Sätterlund, Lidingö Gudrun Westlund, Hedeviken Alf Östberg, Hede   Tross Anna Einebrant, Klövsjö Reneé Johansson, Frösön Anna Lindqwist, Delsbo Jens Sätterlund, Lidingö Stig Sätterlund, Lidingö Kjell Tjärnås, Vemdalen Stefan Wedin, Bjuråker   Ett antal gäståkare tillkommer också under resan. Med reservation för ändringar.        

Nu är alla gästplatser fullbokade inför 2015 års Rörosresa. Vid eventuella återbud kan det bli någon plats ledig med kort varsel. Är du intresserad så hör av dig via mail till oss. Annars är ni hjärtligt välkomna att åka med 2016, vi brukar börja ta emot anmälningar i september.   Styrelsen

Nu finns det möjlighet att som betalande gäståkare delta på 2015-års forbonderesa till Röros marknad. Vi startar från Pålletorpet i Klövsjö onsdagen den 11/2 kl 08.00 och kör i på Röros marknad tisdagen den 17/2 kl 12.00, i samband med öppningen av denna. Man kan välja att delta i detta äventyr som gäståkare tillsammans med, och på samma villkor som oss forbönder, under hela resan eller enstaka dagar. Platserna är begränsade och först till kvarn gäller, de som vill delta under hela resan har förtur till platserna.   För mera information hör av er i första hand via e-post till: info@forbonden.se eller på telefon till Gunnar Ahlzén 070- 357 99 42.   Styrelsen    

Årets ”torpträff” helgen 9-10 augusti genomfördes med strålande sol dagtid, regn nattetid, och vi som var där kan nog med gott samvete säga att när vi avslutade på söndagen sken vi ikapp själva också ! Ett härligt gäng samlades som traditionen säger för att med gemensamma krafter och glada tillrop utföra sedvanligt underhåll av Pålletorpet. Fokus den här gången har varit att färdigställa påbörjade takarbeten. Festlogen ståtar nu med sitt ”nya” tegeltak, vi har ju förstås även denna gång satsat på återbruk, dvs gammalt tegel har fått nytt tak. Allt för att inte störa exteriören på det gamla torpets helhet. Snyggt blev det, efter att några lastat tegel och langat det, och andra spikat läkt och lagt taket. I och med att också festlogen nu fått sitt nya tak är ”projekt takrenoveringar” avslutat och vi kan vara nöjda med resultatet. Förutom detta har fönster tagits upp och installerats i en av stugorna, samt att gräsröjning sysselsatte ett antal mannar för att ta sig an hela området runt torpet. Den inventering av pälsar och fällar som gjordes i maj har legat till grund för att samtliga dessa nu återigen är klara för avfärd i februari då foran ska starta mot Röros. – Viktigt inför en resa där vi inte har en aning om vad vintern kan komma att bjuda på ! Forbönder vill, även om vi ligger på flatbädd, ha det rent och fräscht när vi trötta ska lägga huvudet på kudden. Så en genom gång av samtliga madrasser gjordes också, piskades ute i solen och många byttes ut. Nya överdrag kommer att köpas in till samtliga så vi kan sova gott i vinter. Likaså blir vi alltid serverade god mat dessa torpträffar – och i köket har det nu installerats ett riktigt stekbord, något som var till stor glädje för inte minst matmamma Anna som invigde det med att laga en god middag till hela gänget ! Städning inomhus var som vanligt en punkt på arbetsschemat. Årsmötet hölls enligt kallelsen lördag kväll. Till mötets ordförande valdes Lars Styf som genomförde uppdraget med den äran. Drygt 20-talet medlemmar närvarade samt gäster.  Styrelsen har i stort samma sammansättning, och denna beviljades enhälligt ansvarsfrihet. Till valberedningens sammankallande  valdes Thomas Ripa. Verksamhetsberättelsen sade bl a att styrelsen haft 8 möten under året. Inga motioner hade inlämnats. Styrelsen framlade fråga till mötet gällande Pålletorpet/Bostadshusets behov av tilläggsisolering med tillhörande brädfodring. Utifrån genomförd redogörelse av behov och finansiering beslutade mötet att godkänna att tilläggsisolering samt brädfodring av bostadshuset ska ske 2015. Datum för genomförande är satt till 22-24 maj. Årsmötet uppmanar samtliga medlemmar att redan nu notera datumet då vi alla behöver hjälpas åt med genomförandet, i sort och smått. Slutligen ska icke den trevliga stämningen och samvaron förglömmas – och jag kan lova att de som inte var med denna gång missade en oförglömlig afton där allas vår vän och hedersmedlem Seve (85) underhöll oss som aldrig förr med både dragspel, sång och inte minst sina erfarenheter och berättelser som bara en man som varit med om allt detta kan beröra oss andra ”livsnoviser” med ! Tack Seve ! Nu ser vi fram emot att hösten så sakta närmar sig, vi vet ju att tiden går fort – snart är det dags att tänka på forresan till Rörosmartnan 2015 ! Styrelsen vill med detta tacka samtliga som närvarade denna torpträff inkl. årsmötet SAMT påtala vikten av stor uppslutning vid den kommande renoveringen i maj ! Enligt uppdrag Anette Sandström

Lördagen den 9 augusti

Pålletorpet i Klövsjö

Årsmöte kl. 18.00

  Kaffe och smörgås serveras på förmiddagen ŸŸEfter mötet blir det middag ca kl.19.00 ŸNi som vill delta i middagen och övernatta på Pålletorpet meddela Gudrun Ahlzén, tele 070-693 31 84 eller Anna Einebrant tele 076-806 66 48 eller via e-post info@forbonden.se senaste den 3/8. På arbetshelgen i maj påbörjades takläggning på festlogen och som vanligt städning, pälsvård och gräsröjning runt torpet. Detta kommer att fortsätta från och med torsdag kväll även denna helg. Vi är tacksamma om så många som möjligt kan hjälpa till, med stort eller smått, det finns arbetsuppgifter som passar alla. För Er som deltar i arbetet kommer det att finnas mat även under fredagen. Men vi vill gärna veta hur många som kommer att delta. Meddela även detta till någon av ovanstående.  

Styrelsen

Vårträffen på Pålletorpet började redan på torsdagen, ”takläggargänget” var på plats först av alla. Inte för att ta bort gammalt, utan för att regla nytt och lägga tegel. Tegel som först skulle hämtas i Hedeviken. Det är tur att föreningen har ett stort kontaktnät. -Tegel som plockades ner på en gård får nu ett ”nytt” liv på den stora fina logen. Helgen bjöd på både sol, regn, vind och åska ! Ombytligt så det förslår, så aktiviteterna fick planeras därefter. Städning inne och eldning ute vid regn, krattning och tegelplock ute vid sol. Men vi har också gräsröjt, sorterat papper och gammal dokumentation, rensat förrådsutrymmen och kastat bort en del skräp. Pälsarna har som vanligt kontrollerats och dokumenterats inför augusti då nästa arbetshelg inträffar. Det som behöver lagas och fixas har vi koll på till dess, och den här gången var det förvånansvärt lite som behöver ses över. Lördagen lockade fler hjälpande händer, och det är bra, för det finns alltid något att göra, stort eller smått – allt är välkommet. Men vi blir aldrig för många för som bekant finns både hjärterum och stjärterum !  Innan kvällens uppföljningsmöte efter resan i februari kom Hans Andersson och visade oss den film som han gjorde vid årets resa. Många var vi som fick lite ”rys” av att se och höra foran komma tidig morgon över sjöisen, eller i skymningen vid gränsen med lyktor på slädarna. -Vi ser det ju aldrig själva så det var som en ”ny” upplevelse sig ! Nu går vi in i sommaren, Pålletorpet är städat och putsat, nytt tak på logen, gården gräsröjd och krattad, köksskåpen torkade och kaffekopparna i ordning. Fint så det förslår. Man kan nu när man tänker tillbaka på helgen nästan känna doften av såpa, syren och sockerdricka – såna där sommarminnen från förr…. För att ni ska förstå hur viktigt det är att vi vårdar vårt Pålletorp, som är ett av Jämtlands äldsta. – Vi har ett arv att förvalta, på flera sätt. Vi var många som kom, umgicks, pratade, fikade, småretades, skrattade, tog små pratstunder om livets allvar mellan varven och sist men inte minst fick äta Anna´s goda mat ! Och så donade och fixade vi såklart det som behövde göras.  Vi hade velat att ännu fler kom och fick dela detta med oss, för vi saknade er som inte var där. – Så trevligt har vi så det blir lite av vemod att vända hem när helgen närmar sig slutet. Hoppas ni passar på vid nästa träffas – så vi får ses då istället – som sker i samband med ÅRSMÖTET den 9;e augusti. Boka in datumet redan nu så missar du inte den trevliga och gemytliga stämningen som är på dessa ”arbetshelger” där mysfaktorn är både varm och hög – inget man vill vara utan. Styrelsen hälsar och tackar alla som kom, träffades och trivdes – Väl mött den 9;e augusti ! En liten dikt som sommarhälsning kommer här ; Och bortom alla ord och tankar, ja, bortom allt som varit svårt och lätt är det något som står och bankar känn hur det dallrar hett. In strömmar sommardoften – å, den känner jag igen ! och korna, träden himlen, hagen de blanka ögonen och andetagen Tänk att det var så längesen … (Barbro Lindgren)  Enligt uppdrag /Anette 

Vi i styrelsen vill hälsa alla välkomna till Pålletorpet helgen 23-25 maj. Då är det dags att ställa torpet iordning inför sommaren och vi kommer att forstsätta med takläggning med mera. Det finns både stora och små arbetsuppgifter att ta sig an, så alla kan bidra med något. På lördagkväll blir det medlemsmöte, ca kl 18.00, med efterföljande middag. Ett inbjudan kommer snart per post till alla medlemmar. Vid frågor hör gärna av er via mail eller telefon till någon i styrelsen.   Välkomna till en trevlig helg med arbete och rolig samvaro i Klövsjö!   Styrelsen  

Nu är forbonderesan Klövsjö – Röros avklarad för denna gång. Vi har alla varit hemma några dagar och kanske hunnit smälta en del av alla intryck vi fått med oss. Funderat och glatts över nya bekantskaper som gjorts och gamla som kanske återupplivats och fördjupats. Tänkt tillbaka på vacker natur och fina körvägar som vi färdats på. Det har varit mycket skämt, skratt, sång och musik. Men även tid för eftertanke och förtroliga samtal i slädarna när vi färdats bakom hästarna genom ett vintrigt fjällandskap. Ni skall alla vara stolta över den resa, och det äventyr, som vi tillsammans med våra hästar genomfört. Betänk också vad få förunnade det är att få uppleva allt detta. Därtill att vi bevarar och för vidare våra förfäders arv, en forbondekultur (om än i en lite modernare tappning) som utan oss till stor del vore borta och glömd. Med detta vill vi i styrelsen rikta ett stort varmt TACK till alla Er som på något sätt deltagit, eller sett till att vi kunde genomföra, Röros-resan 2014. Utan Er, ingen nämnd – ingen glömd, så hade inte denna fantastiska resa varit möjlig att genomföra. Tack!   Styrelsen, genom Gudrun A