En dag med upplevelser i fjällväder!

Resedagboken 2017-02-19

Vi mötte dagern i ottan med framkörning av slädarna 07.30. Inga sovmorgnar här inte! Det hade talats om regn o tradigt väder parat med blåst. Månen lyste då och då genom molnen och vädret såg lovande ut trots den dystra prognosen. Temp runt nollan. Alltså inget ruskväder. Visserligen kan det vara lite trögt att gå upp så tidigt, men dagen används väl intill sista minut. Vi startade från Ljusnedal och körde över isen på Funäsdalssjön. Fjällmassivet Skarvarna visade upp sina stundom vassa konturer som lite påminner om vulkantoppar. Solen lyste på vår slädkaravan med tolv ekipage. Bra före var det och klockklangen från slädarna nådde skidåkare och flanörer. Folk stannar upp, fotograferar och vinkar. Vi möts av idel glada miner och vi får alltid svar på våra vinkningar. Vi änden av sjön, Risnäset körde vi upp på landbacken och hade vi rast med morgonandakt i det fria ledd av forbondeprästen Bo Lundmark, fd. samepräst över den svenska delen av Sapmi. Efter den andliga stunden var det läge för den lekamliga  i den närbelägna stugan där kaffe och ”klening” dvs. smörgås serverades. Här berättade vår färdpräst humoristiskt om sitt liv i hans vidsträckta arbetsområde. Under den tid som vi var på Risudden träffade jag fyra skåningar i förskingringen, vilket var en välbehövlig vila för mina skånska öron som en tid nu måst vänja sig vid alla de dialekter som talas inom körlaget. I den urgamla Klövsjödialekten kan man urskilja ord, diftonger och ordvändningar som man kan finna i skånska, gotländska och isländska, åtminstone så som jag uppfattar den. Språk och dialekter, dess likheter och olikheter upphör aldrig att fascinera!

I snålblåsten i Hållanbacken fick hästarna bestiga det långsträckta motlutet utan passagerare som åkte bil upp till platån. Min reflexion är att backen fått sitt namn efter att det måste hållas och pustas då och då med lassen de skulle uppför. Motlutet är 5 km långt och påfrestande för hästarna. Med detta inte menat att nerfarter med tunglastade slädar skulle vara enklare. Snarare tvärtom. Att bromsa ett lass tar minst lika hårt på hästarna. Slädar och passagerare möttes igen vid skoterspåret som leder över Tänndalssjön och vi hade Rödfjället och Storskarven i blickfånget. För en skåning som jag är synen mäktig och tanken förs till bilder med renrajder. Landskapets terräng och björkskog får sin karaktär i  kolteckningsfärger. Slädfärden ger avkoppling från vardagen samtidigt som man inte kan låta bli att tänka på äldre tiders slit, faror och vedermödor under färderna till de olika marknader som forbönderna körde till och från.

Efter den soliga morgonen blev det mulet och det regnade faktiskt en del under dagen. De vassa regndropparna nötte våra ansikten. De stora pälsarna, fårskinnsfällarna och renskinnen fyller sin funktion i alla väder oavsett vilka. Regn gör dock pälsarna tunga och måste torkas varsamt. Liksom att de används med försiktighet eftersom somliga av dem har nått en ålder av hundra år! Det är inte alldeles enkelt att klä pälsen på sig. Den är tämligen tung och hålls samman med ett rött pälsband som först lägges bakom den stora kragen, dras framåt  och viras några varv om varandra vertikalt över bröstet till ungefär midjehöjd där de ska delas och dras bakom ryggen, dras åt och slutligen knytas mitt fram. Då ligger pälsens framkant omlott och vinden har mycket svårt att leta sig in mot kroppen. Som f.ö. ska påklädas med omsorg. Undertröja, ullunderställ, jägarskjorta i fodrad flanell, tjock hemstickad ulltröja och så slutligen pälsen. Fötterna får dubbla yllestrumpor och högskaftade lundhags kängor. Underkroppen får kallingar av ull och läderbyxor. Man ser ut som en lurvig michelingubbe och får smidighet därefter, typ kassaskåp. Men det ska mycket till innan man fryser. Väl i släden sitter man på renskinn, och fårskinnsfäll och drar ytterligare en fårskinnsfäll över sig.  Fällarna är fodrade med vackra hemvävda ylleplädar. Om man bäddar in sig efter en viss metod blir det dragfritt.

Vi nådde så småningom fjället Hamra med skidanläggningar på Storkläppen, passerade Fjällnäs, Härjedalens första turisthotell anlades 1882 och är fortfarande i drift. När det hotellet startade åkte damerna längdskidor i långkjol, pälsmössa och lång yllekappa eller päls, stakade med bambu stavar och gjorde lappkast. Herrarna likaledes i vadmalskläder och helst svart persianmössa. Skidorna var av sammodell i trä och bindningarna av läder. Betänkt skillnaderna mot dagens skid-dressar i neonfärger och lättviktsmaterial.

Vi stannade vid Ski Lodge Tänndalen där skidturisterna storögt betraktade slädkaravanen och bekantade sig med hästarna. Vi serverades stekt korv på det garanterat mest utsatta blåshålet på hela anläggningen. Goda hembakade kakor flög från borden tillsammans med servetter och tepåsar ner i en närbelägen vattenpöl. Hade jag inte trampat på tekartongen för att stoppa dess framfart hade vi förstört fjällturisternas skidföre resten av dagen! Hästarna betraktade lugnt liftarna medan de fick sitt välförtjänta vatten och hö.

Solen sken och vinden blåste under vår fortsatta färd över sjön Malmagen. Vinden tog i ute på isarna och vår mundering fick bevisa sin förträfflighet. Hästarna trampade troget på som vanligt trots att det på sina ställen där vi kom in i björkskogen var tämligen djup snö. Utmed vägen ligger en gammal färdmansgård Västansjögården. Vi körde vidare mot Linjetjärnarna och riksgränsen och följde sedan den gamla forvägen i c:a 2 km mot Vauldalens Högfjällshotell där hotellgästerna och värdparet Ole- Peder och Jorid tog oss väl emot.

På kvällen klädde vi oss i våra medhavda folkdräkter och tågade in i matsalen under sång av Forbondens sång, signifikant för Klövsjöns forbondeförening. Vi delade bord med de tillresta hotellgästerna och vi serverades denna kvälls maträtter; rommegröt beströdd med kanel och socker. I denna gröt placerades kokt lax av bästa kvalitet. En något förvånande kombination men icke desto mindre välsmakande och mättande. Desserten var sötsuppe, en fruktsoppa. Mätta och glada besökte några av oss nedre planet där det tråddes dans á la högfjällshotell.

Golvets madrass i storlogiet kändes skön och välkomnande och efter denna dags begivenheter lät inte John Blund vänta på sig. Vi utlovades sovmorgon med frukost 07.00 och avfärd kl.08.00

Ingela Knutsson Klitte

 

  • Datum: 22,01,24

    Uthyrning Pålletorpet     Välkommen till…

  • Rørosmartnan 2022 är inställd! Datum: 22,01,17

      Kommunstyrelsen i Röros har idag beslutat att Martnan 2022 är…

  • Forbonderesan 2022 Datum: 22,01,13

    PressemeldingAvlyser lasskjørerturer til RørosmartnanMed bakgrunn i…

Fler nyheter >>

  • Inkörningsdagen! Datum: 18,02,23

    I morse när väckarklockan ringde kl 05:00 så hade vi besök i stugan av vårt filmteam som följt oss under hela resan. – Också de har haft…

  • Näst sista dagen på resan Datum: 18,02,23

    Idag fick vi alla en liten välbehövlig sovmorgon, starten gick från Vauldalen kl 08:00. Vi körde efter otroligt fina körvägar som Ola-Peder på…

  • Gränstrakter Datum: 18,02,23

    En lite kall start på dagen, -15 grader och dimman låg tjock över Funäsdalssjön Väl framme på Risnäset i Fuäsdalen hölla Forbondeprästen…

Läs fler reseberättelser >>