Nu är martnan verkligen igång ! I alla färdasgårdar råder en sjudande aktivitet. Det pratas och köpslås, handlas och skakas händer överallt. Personer som stöter ihop kanske inte har träffats på länge, men till martnan åker många och chansen är stor att man träffar på någon gammal bekant.

Jag går genom folkvimlet som väntar på att forböndernas alla färdasgårdar ska slå upp portarna. Det är onsdag och det betyder att de sista förberedelserna inför den årliga forbondemässan i Röros vackra kyrka ska ordnas. Forbondemässan hålls nu för 8:e året och det har blivit populärt.

Det arbete som påbörjades med mässan i november ska nu slutföras, så alla medverkande från de olika körlagen är kallade till möte på kyrkokontoret där präst Harald bjuder på kaffe och vi lägger de sista punkterna i programmet. Med temat ”Livets dans” har vi satt ihop ett fullspäckat program där bland annat många ungdomar kommer att framföra musik och sång. Den yngsta är en liten flicka på 8-9 år, som spelar dragspel tillsammans med sin far. Låten heter ”Lilla pappa” – och det visar sig att hon skrivit den själv som julklapp till pappa.

– Här visas verkligen hur forbondekulturen ger ungdomar möjlighet att få med sig olika färdigheter. Att resa med häst och släde och lära sig vad det innebär (även om de inte varit med på hela turen de små barnen). Att få lyssna till alla spelemän, att klä sig i vadmal och skinn, att leva enkelt. Allt detta har de flesta barn och ungdomar inte möjlighet till idag. – Vi kan tycka det är unikt, då, när det var så man levde var det inte det man strävade efter. Men tack vare att vi håller detta vid  liv kan vi ändå föra kunskaper vidare till nästa generation. Det är stort.

Martnasgatorna är helt fyllda när jag kommer ut från mötet. Jag försöker att slingra mig ner mot Rasmusgården, vår färdasgård. Där brinner elden, svenskt kokkaffe serveras till alla besökare och Eva sjunger vid brasan. Gamla visor som ofta blir en allsång. Jag hör henne ända in där jag sitter vid det lilla slagbordet. Vi steker kolbullar som är väldigt omtyckta, många kommer särskilt in varje år för att få äta en kolbulle med lingonsylt.

Våra hantverkare är på plats och både täljer, målar, snidar och gör luffarslöjd. Till försäljning har vi pälsar, skinn, mössor, skakelklockor, vår egen bok ”Forbönder nu och då” som vår grundare Jöns Fahle´n skrivit för att sprida kunskap om forbondekulturens liv och leverne. Marknadskarameller från hälsingland går som smör i solsken och disktrasor i lin är en stor succé. – Som ni ser håller vi hårt på att vår färdasgård enbart har hantverk och naturmaterial.

Nu är kvällen inne och jag är på plats i kyrkan 17.30 för att hjälpa till med förberedelserna till mässan. Mässan börjar 19.30 så det finns tid att lösa de sista funderingarna. När klockan är 18.15 står redan de första åhörarna utanför kyrkporten ! Allt är på plats och 19.00 öppnar vi dörrarna. Folk VÄLLER in, det blir fullt upp att dela ut program och hälsa välkommen för mig och Lill, Dalarna-Femunden körlag.  Sedan börjar mässan och skakelklockorna klingar fint. 3 forbönder har gått ”klockarekurs” strax innan och det fungerar ! Årets tema ger så många möjligheter och som jag sa tidigare så är många barn och ungdomar involverade. Det går inte att räkna upp allt, men ett av inslagen ska också nämnas lite mer ; dansparen i 3 olika åldrar ; gammal, medelålders och ungdom/barn. Den yngste dansaren är en liten herre på 12 år, vant tar han polskedansen i kyrkgången så de svävar fram. Till detta trallas en polska av Monica från vårt körlag – väldigt fint arrangemang. Mässan inleds också med bockhorn och kulning – egentligen kan jag bara säga att den som inte var där missade en fantastisk mässa. Nu återstår efterarbetet – att räkna kollekt.
Summan går till forbondeunionens konto för utgifter som är gemensamma för körlagen.

Nu är det sedan marknad fram till lördag kväll (eller kanske söndag morgon  😉 ??? ) Det spelas i var vrå i alla gator, skoj och skratt ekar mellan husen, nasare som säljer verkligen allt mellan himmel och jord – här kan alla hitta något, 70 000 -80 000 personer är presumtiva kunder. Forbönder som samsas i färdasgårdarna och där himlen är taket, i stjärnenatten kommer vi som är kvar i kväll att stänga porten för att sitta runt elden på renskinnen, grilla korv, koka kaffe och umgås. Det brukar vara en väldigt trevlig kväll. Resan har gått bra, vi är framme, alla hästar på plats i sina stall och mässan har återigen fått många positiva återkopplingar från de som var där om att vi måste fortsätta arrangera detta. – Vad mer kan en enkel forbonde från Sverige begära ??  – Inget !

Så nu hoppas jag att ni läsare som följt med på resan här har fått åtminstone en liten inblick i vad vid har för oss, hur det kan vara att ge sig ut på resa över fjället  – inte med okänt mål men att aldrig veta som kommer att hända. För händer gör det – dock har vi aldrig råkat ut för något som inte ordnat sig, som sagt finns alltid någon som kan. Med den tryggheten är det aldrig något problem och det tar vi återigen med oss hem i skinnryggsäcken inför nästa års resa. Nu, gott folk, ger jag mig ut i martnaslivet veckan ut !

– Om du nu skulle tycka det vore roligt att någon gång få åka med på resan någon dag eller hela turen, så kan du sända oss en intresseanmälan på vår e-post ; info@forbonden.se
När hösten kommer blir du kontaktad inför forbonderesan 2016. Till dess kan du stödja vår förenings arbete genom medlemskap 2015, det kostar 200 :- . Information om det hittar du här på sidan. Vi finns också på www.facebook.com/föreningenforbonden

Välkommen till vår förening, som stödmedlem, aktiv forbonde eller läsare ! Tack för att du läst min reseberättelse, kanske du är en av alla de som intresserat hört av sig under resan – ni är många som följt oss. Det är vi glada för !

Till sist –Vi Möts Efter Vägarna– håll tummarna, håll utkik och håll farten så håller vi hästen !   😉
/Anette Sandström